måndag, juni 01, 2015

Den där våren ...

Jo det var det här med vädret.
Inte sedan 1962 har vi haft en sämre maj månad i Sverige. Klart man blir sur, på alla möjliga vis. Och det där talesättet att det inte finns dåligt väder, bara dåliga kläder, det håller inte heller i längden.

Min regnjacka som hittills stått emot det mesta har plötsligt kapitulerat och blir blöt på direkten. Paraplyerna vrider sig i plågor innan de säckar ihop, totalt funktionsodugliga med spröten knäckta, eftersom det oavbrutet blåser också, snudd på stormar.

Alltså har jag tillbringat onödigt stor del av maj inomhus, tvärt emot hur det var tänkt. Fönsterrutorna (nyputsade, mot alla odds) skallrar, vinden får det att vissla i brevinkastet, gardiner rör på sig lite lätt spöklikt. Folk därute stretar tappert i motvind, cyklister vinglar betänkligt när luften kommer mot dem ovanligt snabbt.

På ett utomhuskalas häromkvällen hade gästerna täckjackor, rejäla halsdukar och mössor och greppade champagneglasen med vantar. Själv hade jag för säkerhets skull också tagit med mig en stor ullponcho. Den kom väl till pass.

Jag tillhör alltså de missnöjdas skara, de som längtar intensivt efter sol och värme och lä åtminstone i någon enda liten vrå  bara så där lagom för mig, min bok och min solstol ... Läser just nu "Americanah" av Chimamanda Ngozi Achibie och eftersom det är en tjockis på 500 sidor skulle det sitta fint med lite läsning utomhus, också.

Men ack nej. Hukande springer jag till bussen, snabbt kryper jag in under tak, huttrande kommer jag hem och njuter av att det åtminstone är vindstilla i vardagsrummet. Regnar in gör det faktiskt inte heller!

Klaga inte, säger somliga. Det hjälper naturligtvis inte, det inser var och en, men säkerhetsventilen är en uppfinning vars vikt inte ska underskattas, ens i bildlig form.

Finns det alltså ingenting bra med våren 2015? Jo det måste det ju göra. Vi bjöds på en makalös regnbåge mellan två skurar. Tulpanerna höll sig fina längre tack vare kyliga nätter, körsbärsträdens blommor likaså. Och fåglarna kvittrar utan att gnälla.
Dessutom har ösregnet som vräkte över oss i morse nu lämnat över vädergudarnas stafettpinne till sol och hyggligt blå himmel. Fast blåser, det gör det fortfarande.

Nu kan det bara bli bättre, efter den där våren. Vi är ju ändå inne i juni, och visst är det väl en sommarmånad?!

Copyright Klimakteriehäxan

5 kommentarer:

Bloggblad sa...

Jag suckar och håller med. Traskar och går mina promenader med jacka och handskar... Avskyr blåsten! Mulet gör inget, men denna förbaskade blåst!

Fast, maj månad har innehållit mer spännande grejer för mig än på hela de andra fyra, så jag klagar inte. Har inte hunnit med att lida av taskigt väder. Bara sjungningen ute på den lilla ön där både sång och noter blåste bort var väderberoende. Allt annat har skett inomhus.

tant Hannele sa...

jag klär mej varmt och är ute så fort solen visar sej :)

Klimakteriehäxan sa...

Jag får försöka följa era goda exempel ... blåser det inte LITE mindre i dag, tisdag???

Klimakteriehäxan sa...

Mittåt. Det blåser lika friskt. Bläh.

Gustafsson sa...

Kolla denna!