Det är söndag kväll, ganska sent dessutom, så det är svårt att låtsas att det trots allt är lördag. Men lördagstemat som proklamerades för i går gick ut på att man skulle arrangera en fiktiv middag för två, enligt mönster (misstänker jag) från ett återkommande inslag i SVT:s Gokväll, även om värden där har fler gäster.
En person är självskriven vid mitt bord. Hon heter Selma Lagerlöf och med henne vill jag diskutera män, pojkar, karlar. Sådana fanns förvisso i hennes liv, personer som betydde massor: hennes pappa som hon länge idoliserade, hennes morbror som var en rätt äcklig gubbe – och så Studenten, som satte hennes unga hjärta i brand fast han själv nog aldrig var särskilt engagerad i den låghalta flickan som var mycket yngre än han själv.
Att det så småningom blev kvinnor som Selma delade sitt liv med intresserar mig mindre. Däremot vill jag höra henne prata om sitt skrivande, om inspirationen, om metodiken, om lusten. Kanske fanns där också ett element av prestationsångest, om inte annat så efter att hon, som den första kvinnan någonsin, fått ta emot Nobels litteraturpris (1909).
Dessutom blev fröken Lagerlöf med åren en berest person. Hon skulle garanterat kunna berätta många intressanta saker hon upplevt när hon rört sig i världen. Och banden till Mårbacka, hembygden, hennes Barndomsland, hur skulle hon beskriva dem?
Lars Westman, som skrivit en mycket läsvärd bok om Selma, citerar en händelse som tilldrog sig när man i hembygden beslutat göra en insamling för att uppvakta henne, kanske var det en jämn födelsedag? Alltnog: när de som höll i skramlandet kom till Västra Ämtervik (Selma bodde i Östra) avböjde åtminstone en person deltagande. Anledningen? Jo, på den sidan om sjön (Fryken) var hon nog inte så berömd ...
Menyn då? Älgkött, tack, som huvudrätt. Någon liten anrättning på abborre som entré. Till den champagne förstås, visst gillar väl Selma bubblor? Och som nattamat, eftersom vi pratat in på småtimmarna, klengås, en smörgåsvariant som är en värmländsk specialitet.
Om nu personerna som ska äta ihop ska bara vara två vill jag absolut själv vara den andra. Och jag kommer till middagen iförd min Selma Lagerlöf-kappa. Min är för all del inte grå som Selmas utan plommonlila, gjord av Gunilla Pontén för rätt många år sedan, men den där klassiska badrocksmodellen är i min hjärna för evigt sammanlänkad med en av våra i särklass bästa författare någonsin.
Copyright Klimakteriehäxan
Bloggare som brukar uppmärksamma lördagstemat är Helena, Karin Englund, Olgakatt, Karin på Aland, Gnuttan, Livsrummet, Musikanta, Pysseliten, Anki, Ulla Laiho och Pensionären på ön. Om du deltar men inte finns med på listan – hojta till i en kommentar så lägger jag självklart in dig!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hade gärna varit med vid middagen - kanske jag kunde serverat? Så hade jag hört lite av konversationen. Ni hade säkert haft mycket att diskutera om. Jag blir inspirerad av ditt inlägg - ska ta fram och läsa Jerusalem som jag höll i häromdagen och inte har läst.
SvaraRaderaIngrid
Absolut ett bra val! Jag har förstås inte läst alla hennes böcker, men de jag läst är fantastiska!
SvaraRaderaSkulle vara spännande och sitta bredvid och lyssna på er konversation :)
Ja, ett samtal med Selma om karlar hade jag gärna lyssnat till! Hon kunde ju skildra dem på ett mästerligt sätt oavsett om de var pojkar, patroner, eller försupna präster.
SvaraRaderaEn verkligt intressant person att äta middag med med! Jag skulle ha många frågor om episoder i de många böcker av Selma jag läst.
SvaraRaderaOm du inte redan läst "Rätten till ordet, en kollektivbiografi över skrivande stockholmskvinnor 1880-1920", av Boel Englund och Lena Kåreland, så kan jag rekommendera den. Där ägnas Selma ett eget kapitel, ett kapitel som gav mig en lite annorlunda bild av henne, än den jag gjort mig.
SvaraRaderaHon framställs som en kvinna med manligt tänkande och manliga strategier (läs streber och bitsk). Men hela boken är mycket läsvärd, även de andra nitton kvinnorna är intressanta!
Margaretha
Intressant. Hon hade säkert tyckt det var jätteroligt att komma och prata med dig. Synd att varken du eller vi får höra vad som skulle kunna ha sagts. / Britt
SvaraRaderaen Intressant klok kvinna!
SvaraRaderaabborre äter vi göteborgare inte varje dag.
SvaraRaderaAlla Selmas böcker har inte jag heller läst. Några av dem läste jag för så länge sedan att jag inte minns dem. Men hennes memoarer, i tre delar, rekommenderar jag verkligen till alla Selma-fans! "Kejsarn av Portugallien" tar mig lika hårt varje gång, den har jag läst och läst om. Vi hade nog förresten haft ett bra samtalsämne till: svenskundervisning i skolan.
SvaraRaderaMargaretha - den boken låter intressant. Men HUR kvalade Selma in som "Stockholmskvinna"? Lena Kåreland har skrivit en jättefin bok om Gurli Linder, Sveriges första barnboksrecensent, tillika Luftfärds-Andrées största beundrarinna även om det (kanske) bara var en platonisk relation ... "Ett sällsamt dubbelliv" heter den. Läsvärd!
SvaraRaderaFin gäst du hade! Tack för tipset om Lars Westmans bok om Selma. Inser nu att jag aldrig läst någon biografi över henna. Dag att göra det nu.
SvaraRaderaHälsningar
Birgitta
Absolut intressant kvinna; Selma! Hade gärna deltagit i samtalet. Tyvärr har det inte gott ihop för mig att läsa hennes böcker, det flyter inte. Kom över hennes böcker vacker inbundna i skinn, de låg i en sån där "överraskningslåda" på en aktion som jag bjöd på ovetande om innehållet. Har dock inte gett upp att läsa henne, för jag beundrar henne. Besökte Mårbacka för flera år sedan och det var så härligt gå i dessa rum.
SvaraRadera