fredag, maj 12, 2017

För kort författarliv

För nästan exakt tjugo år sedan föll William Montalbano omkull på en trottoar i London och var antagligen död innan hela hans kropp hade landat på marken. Då var han bara 57.
Där slutade en lysande journalist- och författarbana, där försvann en genomtrevlig person.

Vi lärde känna varandra när vi båda var på uppdrag i Centralamerika, Bill (som han kallades) för sin tidning Los Angeles Times, jag för Sveriges Television. Trots att omständigheterna stundtals var rätt obehagliga lyckades vi ändå ha trevligt i det där gänget som ideligen sammanstrålade på hotell i konflikttäta Nicaragua, Honduras, El Salvador.

Det var alltid bra att gå ut och äta med Bill, åtminstone om man tänkte sig kinamat. För efter år i Peking talade han kinesiska och beställningarna blev rätt. Och som det anstår en person i hans ställning var hans allmänbildning suverän, vilket bland annat visade sig när vi spelade Trivial Pursuit långt in på nätterna. Hemma i trädgården i Miami hade han anlagt världens mest originella swimmingpool, knappt två meter bred men femton meter lång, för att han ville simma utan att tvingas vända så ofta!

I jobbet var han framgångsrik och prisbelönt. Så småningom ville han skriva mer än bara reportage och då blev det böcker. Bill slog sig ihop med en annan journalistkollega från sin tid på Miami Herald, Carl Hiaasen (med norskt påbrå) och resultatet blev deckare. Det hann dock bara bli tre, de står i min hylla. Klart underhållande! Ytterligare två skrev han ensam, dem har jag inte läst.

Men de där böckerna verkar inte längre finnas att köpa. Kanske på bibliotek? Hiaasen, däremot, har skrivit massor med bästsäljare, utan någon ny skrivarpartner.
Och att jag plötsligt kom att tänka på Bill beror på Annikas bokbloggsjerka, där uppdraget denna vecka lyder:
Finns det en numera avliden författare som du skulle vilja hedra? Vem och varför i så fall?
Du har just läst mitt svar. Så synd att han inte fick skriva mer.

Copyright Klimakteriehäxan

18 kommentarer:

Hanneles bokparadis sa...

aldrig hört talas om William Montalbano

Hannele sa...

...ändå har jag hört en hel del

Klimakteriehäxan sa...

Nä det har nog extremt få svenskar. Men jag vill ju att den som tittAR in här ska få en liten historia när jag svarar på de här bloggstafetterna, och då hamnar jag ofta bredvid allfarvägen!

Klimakteriehäxan sa...

PS Fast Hiaasen känner du väl igen?

Robert W sa...

Vi är nog många som aldrig hört talas om honom. Därför är det roligt att du lyfter fram honom.

Sara sa...

Nej, honom hade jag inte hört talas om.

Madde sa...

Har inte hört talas om honom tidigare!

♥ Hanneles bokparadis sa...

(Carl Hiaasen, nja, föredrar torr brittisk humor)

Klimakteriehäxan sa...

Hannele - Hiaasen är långt från humorgenren ... hårdkokt!

♥ Hanneles bokparadis sa...

satir?

Marie Eggimann sa...

Jag har inte hört talas om författaren innan.

Lena sa...

Det här var inget jag hört talas om tidigare.

KaJsaLisa sa...

Vissa dör tyvärr för unga, men han verkar hunnit med väldigt mycket ändå.

Bokdamen sa...

Ett nytt namn för mig, fint att du skriver om honom. Borde ju finnas böcker på några bibliotek.

Mrs Calloway sa...

Har aldrig hört talas om Montalbano, men jag förstår att du vill lyfta fram honom. Carl Hiaasen tror jag att jag läst för länge sedan

Åsa C sa...

Okänd författare för mig. Finns nog många som är värda att lyftas fram i ljuset lite extra.

Mie sa...

Spännande att få en så personlig bild av författaren! Jag ska hålla utkik efter hans böcker.

Koko sa...

Carl Hiaasen har jag läst en bok av, den var underhållande. William Montalbano känner jag inte heller till, men det var ett fint porträtt av honom :-)