torsdag, maj 11, 2017

I okända kvarter

Visst, jag har bott i Stockholm i över 40 år. Visst, jag har varit på Skansen, Gröna Lund, ABBA-museet,  Liljevalchs, Wasamuseet, Waldemarsudde  ja alla möjliga attraktioner och "fina" ställen på Djurgården. Men ändå aldrig gått in i Djurgårdsstaden, kvarteren mellan Skansen och vattnet. Ett område med väldigt mycket historia.

Nu, äntligen, blev det ändring på det. Har deltagit i organiserad stadsvandring med ciceron, en person som i praktiken levt hela sitt liv på samma plätt och alltså vet vad det handlar om.

Om det var värt besväret? Ja! Så pass att jag rekommenderar andra besökare i Stockholm att ta en liten rundtur här, för även utan guide finns det tillräckligt att se. Allmänna Gränd var en gång inte bara en gata utan också ett tv-program. Breda gatan och Långa gatan är namn som ger en tydlig hint om deras beskaffenhet, inte sant? Även om "bred" inte är det första man tänker på när man går där. Och kåkarna andas Fogelström, även om hans historier tilldrar sig på Södermalm.

Här finns Bellmanshuset, där man tror sig veta att Carl Michael befann sig åtminstone som spädbarn eftersom en kvinna som tog hand om honom bodde här. Här finns spåren av ett helt litet fungerande samhälle: brandstation, bageri, färghandel. Båtvarven har väl krympt men finns kvar, marken har sanerats och kajer och broar i trä renoverats. En matbutik håller öppet på sommarhalvåret. Ett kafé fungerar fortfarande.

Råkar man dessutom ha en fet plånbok eller ett extremt välladdat kontokort finns supertjusiga restaurangen Oaxen vid vattnet, med utsikt över Beckholmen (som heter så för att man kokade beck där en gång i tiden). Där har jag ännu inte provätit men det lär vara väldigt bra ...

Missa inte de intressanta gatunamnen: Nordenskiöldsgatan och Andreegatan i kvarteren Grönland och Spetsbergen. De har sin egen historia. Här bodde en gång en förmögen man som fick erbjudandet att följa med ingenjör Andrée på hans djärva och ödesdigra ballongfärd mot Nordpolen. Mannens hustru förbjöd honom att resa och räddade därmed sin makes liv, kan man säga. Men för att hedra sin vän gav mannen gatorna här, på den mark han själv ägde, de här namnen.

Detta var helt enkelt en hemestertripp så god som någon. Sjuans spårvagn tar dig dit!



Falurött är verkligen inte till bara för hus på landet. Här Västra Vattugränd.


Breda gatan
Här "bor" Djurgårdens hembygdsförening. Men förr var det ett flerfamiljshus ...
Varför har bagerier slutat skylta med gyllene kringla?
Se där: en blommande magnolia mellan kåkarna!
Samma magnolia om man kikar över planket.
Och visst finns det folk bakom fönstren! Här någon som gillar hortensia.
Copyright Klimakteriehäxan

2 kommentarer:

tant Hannele sa...

Fint det ser ut! Och jag har bott i Göteborg i över 40 år, åkt till Stockholm för att se sönerna spela saxofon och klarinett för kungen och konserter i Berwaldhallen, och därutöver fina gröna miljöer, trädgårdar i Stockholm, fortfarande jag har några saker kvar att upptäcka, förmodligen även Djurgårdsstaden,

Fint att turista i sin egen stad, här några, typ sextio, av mina Göteborgspromenader med maken:
http://promenadguide.blogspot.se/

Klimakteriehäxan sa...

Ska ta nån av dina promenader om/när jag kommer till Göteborg igen!