Nog för att väskan var tung ändå. Kameror, kartor, pennor, block, vatten, pappersnäsdukar, kam och sånt.
Men den lilla bandspelaren hade ändå sin självklara plats. Plus några kassetter, favoriter som tålde att gå i repris.
Det där var riktigt länge sedan, på den tid när jag tillbringade många av årets dagar på resa. Banden innehöll varierad musik: Ulf Lundell, Mercedes Sosa, Cornelis Vreeswijk, Sven-Bertil Taube, Monica Z och Carole King för att nämna några favoriter.
När ungarna var små var banden med barnmusikalen Svingelskogen och inlästa sagor fantastiska att ha under resor, och radioprogrammet Hassan köpte jag också på kassett. Som vi skrattade, hela familjen!
Visst har jag sorterat ut och slängt de flesta, fast förvånansvärt många gamla älsklingar har jag inte kunnat skiljas ifrån. Som Elis Regina, en brasiliansk pärla (tre kassetter!) inköpt i Rio. Men naturligtvis är det korkat att ha dem kvar, de blir ju aldrig mer spelade, även om jag tror att det fortfarande finns någon kassettbandspelare som fungerar i vårt hem.
En 90-talist har förstås inte en aning om denna gamla teknik. Därför var det faktiskt riktigt humoristiskt när en designfirma för något år sedan lanserade ett mobilfodral som såg ut som, jo, jag lovar! – ett kassettband ...
Hade någon då, på det sena 70-talet/tidiga 80-talet, sagt att den där spelaren och alla kassetterna skulle ersättas av en enda liten platt pryl obetydligt större än en enda kassett hade jag inte trott på det. Än mindre att vilken skivsamling som helst skulle rymmas i den där prylen, bara att stoppa i fickan.
Och denna lilla betraktelse från forntiden fick ni nu ta del av på grund av att Sanna har tema BAND i Gems Weekly Photo Challenge!
Copyright Klimakteriehäxan
onsdag, augusti 14, 2019
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
ja, du, dessa kassettband! Älskade och hatade, total katastrof när det trasslade in sig i spelaren! Hur många gånger har man inte suttit där och snurrat och spänt bandet med en blyertspenna? I bland med framgång lyckats laga det avskurna bandet med en bit tejp.
SvaraRaderaMen vet du, sonen är ju född 2005 och på hans dagis hade de faktiskt kassetter och bandspelare så han vet vad det är.
Har också sett det där mobilfodralet som ser ut som en kassett, minns att jag såg något annat någon gång som jag också fnissade åt men nu minns jag inte vad det var. Kanske kommer på det sedan.
Mitt första köpta kassettband var förresten med Diana Ross, 1980. Sedan har det ju varit määäängder med egeninspelade från radio och kopior på kompisars skivor.
"Blandband" blev ju en egen konstart ... ja de där trasslen glömmer man inte, så irriterande!
RaderaHaha, jag hade en kompis som ääääälskade Maria Magdalena med Sandra. Han spelade in den på en kassett - på både fram- och baksida!
Raderahttps://www.youtube.com/watch?v=l1DIV8V_zwQ
Tack, det här blev rena nostalgitrippen! Jag har många slitna kasettband kvar men kan inte spela upp dem. Tiderna förändras, nu är det cd-skivor.
SvaraRaderaOch ändå ligger kassetterna kvar ...
Raderapå bibliotekets rensningshylla hittade jag Picher, 3 kr fick jag betala:
SvaraRaderahttp://hannelesbibliotek.blogspot.com/2015/02/tack-sonen.html
Har man bara kassettspelare kvar så!
RaderaJa du spara dem lite till, de äter ju inte bröd i skåpet =) Rätt som det är kommer du på vad du ska göra med dem. Nä, vem kunde tro att hela skivsamlingen och mer där till skulle rymmas i fickan..... Superhärlig tolkning! Ha det gott i kvällsregnet med några tända ljus och kanske en kopp te....det ska det bli här!
SvaraRaderaDe ligger väl där de ligger ... men jag har ändå svårt att förklara, ens för mig själv, varför ...
RaderaKassettbanden var väldigt viktiga och vi spelade in musik från radion till ett kassettband. På det sättet fick man den nya musiken och kunde spela i sin Walkman eller kassettradion.
SvaraRaderaOch kompisar gjorde blandband till varandra! (fast jag gjorde aldrig det själv, det var mer en tonårsgrej)
RaderaVilken fin betraktelse över kassettbanden. Minns dem precis som du. Och både Hassan och mycket annat känner jag igen och ägde själv. Och en kassettradio med i bilen i början av 80-talet när barnen var små var ju en höjdare. Minns också kassettbandspelarna. Men tyvärr har jag inga av dessa band kvar. Känns lite sorgligt att konstatera det.
SvaraRaderaTack för en fin tolkning som drog fram nostalgikänslor.
Nu har man tur om man ens har en cd-spelare i bilen - men det har vi! Ja, nostalgi är en känsla som för det mesta är positiv, tack och lov!
RaderaSnacka om kult! Minns också att jag spelade in musik från radio och lyssnade på den i min Walkman. Det var tider det:-)
SvaraRaderaOch lurarna hade ett rejält snöre, eller hur? Det var i a f ett billigt sätt att komma över ny musik.
RaderaHeisann, ja utviklingen har gått raskt. Hva blir det neste?
SvaraRaderaJa man undrar - cd-skivan är ju redan ålderstigen. Mini-disc slog aldrig igenom. Men nerladdning i mobilerna borde väl ändå bli en rätt långvarig metod?
RaderaHärliga minnen du har på band! Vilken kvinnlig politiker var det som också sa att: Internet var en fluga som inte varar länge...
SvaraRaderaSedan jag var tio år spelade jag in finska motsvarigheten till Svensktoppen på band. Tack för nostalgikicken
Det var Ines Uusmann, socialdemokrat! Och det har hon fått äta upp! Våra kassettband bjöd i alla fall på mycket nöje. Och lite nostalgi skadar väl inte!
RaderaKassettbanden de minns jag väl. Något tror jag att jag behållit men jag har inget att spela upp det på. Kul att du sparat några.
SvaraRaderaFast man måste ju undra varför ...
RaderaDagens barn skulle nog aldrig begripa vad ett kassettband var till för om dom såg det.
SvaraRaderaKäckt om kassetbandet inflätat i berättande text, det går gott an att läsa. Och ja, det finns kassetband i mitt hem - och en spelare för cd med kassettdäck till.
SvaraRadera