söndag, augusti 11, 2019

Simmar lugnt

Diplomet dök upp nästan exakt på dagen 60 år efter att högtidligheten inträffade: jag promoverades till "kandidat" efter avklarad simskola. Krans på skallen fick man, och en liten applåd också, tror jag. Den som satte pilkransen på mitt huvud var en dåtida kändis, regissören Sandro Malmquist, som så vitt jag vet inte hade ett skvatt med simning att göra. Hur han hamnade där kan man undra!

Men det tjusiga diplomet, utfärdat av Svenska Simförbundet, har han i alla fall signerat. Budskapet är allvarligt: förbundet väntar sig att "detta vedermäle av aktning tillika skall erinra om den förbindelsen att efter yttersta förmåga befordra och utbreda den särdeles välgörande simkonsten".

Stora ord. Har jag levt upp till Simförbundets krav? Tja, båda barnen har jag gått med till simskola i Liljeholmsbadet, så så långt har jag skött mig.
I övrigt har jag inte mycket att slå mig för bröstet för när det gäller umgänget med det våta elementet. Jag klarade exempelvis aldrig av nästa steg i simmarkarriären, "magistern", för jag kunde inte dyka. Därmed blev guldfisken den finaste i min samling.

I själva verket har jag med åren fått en enorm, grundmurad respekt för vatten, som kan ställa till med så mycket. Och då behöver det inte vara dramatiskt som en tsunami, det kan räcka med rejäla vågor på havet eller strömmar vid en strand. Ändå älskar jag att bada och simma, även om jag inte badar lika fort som Sarah Sjöström direkt  det är det ju inte så många som gör ... så jag simmar lugnt.

Diplomet, som vid det här laget är ganska så blekt, satt i ram på min vägg förr i världen. Nu hittade jag det i en garderob. Samt bestämde mig raskt för att detta är en skylt värdig vilken Skyltsöndag som helst.
De söndagsskyltande bloggarna hittar du den här vägen.

Copyright Klimakteriehäxan

9 kommentarer:

  1. magistermärket tog jag som 40-åring, simmade med barnen i simskolan i havet... skulle visa sönerna hur man dyker - och kunde själv!! Fick livrädda dem vid promotion ❤️ blev kallad för ”magister” på somrarna... trodde andra föräldrar skulle göra likadant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. självklart gjorde vi pillövskransar, hemma hos simläraren, kvällen för promotionen.

      Radera
  2. Haha, jag fick läsa ungefär tre gånger innan jag fattade vad det ungefärligen stod!

    Wow! Lagerkrans i simning! Fint! Jag har också något simborgarmärke, fick av någon outgrundlig anledning med mig en massa simmärken till Spanien. Helt sanslöst ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja de formulerade sig verkligen med omsorg, de där på Simförbundet ... Simborgarmärken blev det också några. Kul att du inte kunde skiljas från dina!!!

      Radera
    2. Jag tror att det var så att jag hade en kasse men saker där jag bara hällt ned saker från skålar och diverse ställen. Den påsen stuvades in i sidofack på en väska. Där låg dessa simmärken, bokmärkena jag visar och en massa annat "skit". Här valde jag bort saker att inte ta med och så kom DETTA med!?

      Radera
  3. Det var verkligen en annorlunda skylt som du hittat i en låda. Det verkar finnas hur många skatter som helst i ditt barndomshem i Värmland.
    Vatten har heller aldrig varit min grej, har alltid haft stor respekt för detta "lynniga" element.
    Tusen tack för detta annorlunda bidrag och länken:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en snudd på outsinlig källa jag har, tror jag. Ett nytt gäng av pappas reklamskyltar väntar ...

      Radera
  4. Underbart diplom värd endast de bästa! Simma kan jag men inte har jag erhållit något diplom, varken av kändis eller ickekändis. Vacker som en tavla, och kul att använda ordet simkonst. Lite som konstsim, kanske utöver du det också? Dom är så söta med sina nypor i näsan och benen uppåt sträck...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä jag är en typisk gammaldags bröstsimmare som ibland intar flytläge med tårna över vattenytan ... Alla som tog "kandidaten" fick diplom, men du kanske inte gick i simskola?

      Radera