Vi passerade höstdagjämningen igår. Jag vet inte om det betyder särskilt mycket, bortsett från att man väl måste inse att sommaren tagit slut. Men en sak som borde gå mot sin högsäsong så här års är väl bastubadandet? För egen del har jag aldrig varit riktigt hängiven, det har oftast varit alldels för varmt för mig även om jag hållit mig till den nedersta laven.
Ett bastubad med lite extra piff finns dock kvar i mitt minne. Min väninna Lisa och jag, som gick en kurs tillsammans, gjorde mycket roligt ihop. En dag ville hon definitivt bada bastu och övertalade mig, trots att hon visste att jag inte var särskilt sugen.
Sagt och gjort. Vi försåg oss med tvål, shampo och handduk och styrde stegen mot kursgårdens bastu. Men i omklädningsrummet hängde redan en lång rad kläder, alla av manstyp! Vi vände, hade uppenbarligen tagit fel på herr- och damtider. Efter några steg tvärstannade Lisa.
-Nää, sa hon, jag VILL verkligen basta! Vi vänder!
Hon vände, jag traskade efter. Inne i huset öppnade hon dörren till själva bastun, där det satt ett gäng gubbar, betydligt äldre än vi (som var 25). Lisa frågade om det var okej att vi kom in? Jo, för all del, sa herrarna lite förläget, det skulle väl gå bra! När vi så gått in visade det sig att farbröderna slank ut, en efter en, så snart hade vi bastun för oss själva som vi hade önskat från början ...
Då glider dörren upp. In kommer en gubbe, lika spritt språngande naken som nyss, och som vi. Han var ingen atlet, låt mig nöja mig med att konstatera det. Han stannade framför oss, gjorde nån sorts ställningssteg (fast utan honnör) och sa:
-Jo man undrar om man får bjuda damerna på en grogg efter badet?
Han fick inte det, men vi tackade nej rätt vänligt (hoppas jag). Och lyckades vänta med fnissandet tills dörren gått igen när hans lätt skrynkliga bakdel försvunnit utom synhåll ...
Det där var länge sedan, det har ni redan förstått. Har inte satt min fot i en bastu på evigheter nu, och fnissar inte längre åt rumpor som förlorat sina fasta rundning, men i går råkade jag springa på ett gäng damer som tagit plats på en lav.
De utgör en installation på en utställning på Uppsala Konstmuseum, skapade av Paulina Tuurakka Purhonen, och de är ett lysande bevis för hur mycket man kan åstadkomma med textil, nål och tråd (och lite andra tillbehör)! Som bastubadare plägar har damerna en drickaburk i handen. Burkarna är egna konstverk gjorda av Sara de Zutter.
Dessutom blev jag ju påmind om mitt bastuäventyr med Lisa, som tyvärr inte längre finns ibland oss. Hon var själv en begåvad konstnär och jobbade gärna med textil, så hon skulle definitivt ha gillat den här kvintetten.
Inlägg
Häftig skulpturgrupp.
SvaraRaderaVilken historia, kul att du berättar den.
Längesedan jag bastade, finns inte i UK.
Här finns det förvisso, men jag avstår ändå!
RaderaGillar minnet av den där gubben - som antagligen inte var jättegammal!
Härlig historia och häftigt konstverk!
SvaraRaderaJodå, jag har allt bastat några gånger, men länge sedan nu. Senast var på badhuset. "The bad house".
En grogg, känns som hundra år sedan ;)
Ja damer bjuds väl rätt sällan på grogg numera, eller hur??? Vare sig före, under eller efter bastubadet!
RaderaSkrattade gott åt ditt minne med gubben - hahaha!
SvaraRaderaHar badat bastu en enda gång. Det räckte. Jag gillar inte svettas i vanliga fall, så jag avskydde varje sekund i bastun.
Vad gäller konstverket så kan jag bara saga att det är bra att vi alla har olika smak...;-)
Lite fler bastubad har jag varit med om, men avstår helst och tror knappast att det blir några fler ö h t. Konstverket är inget man direkt vill ha i vardagsrummet ... men rätt kul ändå!
RaderaTack för tipset! Här tittar jag in då och då när jag är i Uppsala och får göra det nästa gång jag kommer dit.
SvaraRaderaKul att läsa om din erfarenhet här vad gäller att bada bastu. Och minnet har du kvar.
Såg inte hela utställningen, men ett fint museum tyckte jag som aldrig varit där förr.
RaderaHar bastat klart, tror jag.
fin konst, själv är jag inte förtjust i bastu men på Chalmers studenthem bastade vi med killarna ett par kvällar i veckan, nakna så klart ���� ����
SvaraRaderaOj, jag trodde nog att du höll på traditionen och badade bastu titt som tätt ... Konstverket var väl egentligen mer roligt än snyggt!
RaderaHaha, härlig historia och starkt av er att ta er plats i bastun! All heder åt gubben!
SvaraRaderaDe där tyghistorierna, var de i fullstorlek? Tycker de är fula men jag uppskattar hantverket.
Nästan naturligt storlek, skulle jag vilja påstå. Det finns ju små och korta människor! Men verkligen inga skönheter ... fast himla bra ihopkomna!
RaderaSå roligt att få se Paulinas verk. Hon har vuxit upp rätt nära mig här i Geta, prästdottern. Toppenbra kvinnor på bastulaven och din historia är härlig. Bastu badar man året om, det finns ingen särskild högsäsong för det. Det är också vanligt att man är flera som badar bastu tillsammans, både kvinnor och män samtidigt. Tack för härligt inlägg!
SvaraRaderaMen vilket sammanträffande! Att du känner konstnärinnan! Du måste kanske ta dig till Uppsala? Inser att sanna entusiaster bastar året om, men minns att exvis skidåkare i fjällen brukar vara extra angelägna ...
RaderaNärmare sanningen är nog att jag känner till henne och har bott med 3 kilometers avstånd från henne. Hon har gjort en hel del intressanta saker också här på Åland, bl.a. i Kastelholms slott. Man tänker till och man hajar till. Hon är en skicklig konstnär med allt vad det innebär. Nu har de åter "stängt" gränserna vad gäller Sverige, så det blir ingen resa än på ett tag . Bastubadandet är en traditionell sak/kultur i Finland, mycket mera än på Åland fastän vi nog bastar här också varje vecka. Man blir ju inte ren annars ;)
RaderaOm man måste basta för att bli ren så är jag nog rätt så skitig vid det här laget ... Trist att vi inte får åka över snart sagt inga gränser alls.
Radera