fredag, september 04, 2020

Långt och länge

Hit har jag faktiskt åkt bil. Men det var länge sen.
Tid är på sätt och vis ett tänjbart begrepp. Rätt som det är har den sprungit ifrån en. Andra gånger verkar den aldrig ta slut. Men hu så länge sedan jag var i Paris, exempelvis! Tid är temat Elisa Matilda valt för denna veckas fredagsfrågor.
  1. Vad är det längsta du åkt med bil? Från Stockholm till Paris, tror jag. Eller är det längre från Karlstad till Karesuando? Mellan Buenos Aires och Santiago de Chile är det också rätt många mil, tvärs över Anderna.
  2. Vad är det längsta du har sprungit? En halvmil, ungefär. Tycker det räcker för min del. Gått har jag dock gjort betydligt längre.
  3. Hur lång tid tar det att göra dig i ordning på morgonen? Tio minuter räcker nog, är det kris går det fortare.
  4. Hur länge väntar du på någon innan du undrar var den är? Kanske fem minuter. Jag tillhör den punktliga typen, och om jag riskerar att bli sen berättar jag det för den jag ska möta. Hoppas andra gör likadant.
  5. Hur långt skulle du gå för att få som du vill? Ja säg det. Påminns om anekdoten om kvinnan som tillfrågas om att för fem miljoner pund ligga med en karl. Hon tvekar. Mannen fyller då på med: Kanske räcker det med fem pund? och får då svaret: Men vilken sorts flicka tror du att jag är!? Bäddat för slutrepliken: Den saken är redan klar. Nu handlar det bara om priset.
  6. Copyright Klimakteriehäxan

19 kommentarer:

  1. Kul att läsa dina svar! Särskilt det sista, haha!
    Jag är också punktlig och gör som du, berättar för motparten om det skulle råka trassla sig.
    Jag tycker det är oförskämt att alltid komma sent och flåsande.
    Trevlig fredag 🌺 (igår blev jag färdig med följetongen).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hatar att vänta på folk som inte hör av sig!
      Visst var följetongen bra? Jag har en hel del kvar.

      Radera
    2. Japp, den bästa jag hört på länge! Kunde knappt sluta,

      Radera
  2. Gillar också punktlighet :-) Härligt med bilresa till Paris!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det var en minnesvärd tripp ... jag och en tjejkompis på äventyr, firade 14 juli i Paris ...

      Radera
  3. Gillar ditt svar på fråga 5, för även om det inte längre är så viktigt att få som man vill, så beror det ju faktiskt lite på.

    SvaraRadera
  4. Ja de bästa är att vara punkig, folk som alltid kommer sent är jobbiga fram för allt om man väntar med mat. Den sista historien var kul :) Du spökade undan fort på morgonen. När jag bara ska vara hemma går de undan för mig också:)
    Ha en fin, fin fredag.
    Kramiz

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rolig felskrivning där! Så värs punkig är jag nog inte ... :-D
      Hatar om maten ska stå och vänta. Det där med att "göra sig i ordning" beror ju väldigt mycket på vad man ska vara i ordning till! Önskar förstås dig också en härlig fredag och helg.

      Radera
  5. jag är punktlig men har överseende med andra

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker det är ohövligt och nonchalant att inte passa tider. Förhinder kan alla få förstås, men då får man tala om det och blir därmed omedelbart förlåten!

      Radera
  6. Punkt 3 och 4 har jag samma svar på.

    Fast ska jag iväg på något så brukar jag alltid gå upp tidigare för att i lugn och ro äta och klä mig. Utom då jag ska med 7-bussen (några gånger om året). Då ligger alla kläder på rad och frukosten är framdukad, duschar gör jag på kvällen och allt går som på räls, varje minut "inbokad" för det som ska göras.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Planering är A och O!!! Gör precis som du om dagen ska börja i ottan.

      Radera
  7. Hahaha! Skrattar gott åt ditt svar till fråga 5.
    Är också en som håller tiden, men kan ge personen åtminstone en akademisk kvart. Men för det mesta brukar personerna jag stämt träff med sms:a om de är sena.
    Gissar att resan mellan Buenos Aires och Santiago de Chile nog slår de andra resorna - i längd alltså.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Iddes inte googla avtånden ... En kvart är lång tid att stå och glo, nu för tiden är det enkelt att meddela försening.

      Radera
  8. Numera kan man ju efterlysa såsiga personer direkt om det behövs, värre var det förut. Hatar att stressa på morgonen, så glad att slippa det numera. Långa resor är du inte ovan vid!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det verkar som om de långa resornas tid är förbi ... men kanske kan man flyga nånstans igen nån gång??? post-corona!

      Radera
  9. folk som konstant låter en vänta säger egentligen att deras tid är viktigare än min. det är nonchalant. det finns ju mobil. det går bra att meddela om en blir försenad. kan inte lägga fram kläder på kvällen. vet inte alls vad jag är pigg på att ha på mig nästa dag. typisk humörsak

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis! Mobilen har underlättat faktiskt. Det där med vad man ska ha på sig - visst måste humöret få styra (och vädret)!

      Radera