Hon blir 90 år i dag, Edna O´Brien, som jag faktiskt älskat att läsa, även om jag nog tappat bort henne på senare år. Nitton romaner har hon skrivit, fjorton av dem står i min bokhylla. Dessutom har hon producerat poesi, dramatik, essäer och artiklar. Debutboken kom när hon var trettio år.
Hon föddes på Irland men bor sedan länge i London, eftersom katolikerna i det religiösa Irland blev heligt förbannade på det hon skrev. Skulle plötsligt flickor och kvinnor få ha en massa åsikter om jämställdhet, sexualitet, äktenskap, skilsmässor och relationer över huvud taget? Ja, det ansåg i alla fall den här författaren. Men inte ens hennes egen mamma höll med.
Med åren har Edna O´Brien fått en gedigen beundrarkrets i vilken namnkunniga kollegor ingår. Philip Roth kallade henne ”den mest begåvade kvinnan som skriver på engelska”. En annan manlig författare menar att ”hon förändrade den irländska litteraturen; hon förde in den kvinnliga erfarenheten av det inre livet och av sexualiteten, och hon gjorde det med stil och allmängiltighet för hela världen.”
Så småningom har också irländarna ångrat sig. Landets president har officiellt bett om förlåtelse för det förakt hon mötts av i sitt hemland och för bannlysningen av hennes böcker. Det händer till och med att Irlands ambassad i främmande land ordnar boksläppsparty när en ny O´Brien-bok lanseras.
Märkligt nog har hennes namn mig veterligen aldrig (öppet) figurerat i diskussionerna om vem som bör få Nobelpriset i litteratur, inte ens jag har tänkt tanken! Fast hon skulle utan tvekan kvala in, även om det nu börjar bli lite bråttom.
Hennes senaste bok "Flicka" (Girl) kom ut i fjol, på svenska nyligen, och det verkar vara hårresande läsning. 85 år gammal reste Edna O´Brien till Nigeria för att göra research. Hon hade fångats av nyhetsrapporteringen om hur nästan trehundra unga flickor 2014 kidnappades av terrorgruppen Boko Haram, ville veta mer.
Många försvann spårlöst, men det finns också de som överlevt och kunnat vittna om grymheterna de utsatts för, grymheter av alla tänkbara och otänkbara slag. Det är deras historia hon nu berättar, och det är en bok jag känner att jag absolut måste ta tag i. Expressens recension slår fast: man kan inte sluta läsa trots att läsningen är rena tortyren.
Därmed har Edna O´Brien än en gång bidragit till samhällsdebatten, slagit ett slag för kvinnans rättigheter, fast inte denna gång i sitt hemland. Man kan tänka sig sämre sätt att fira sin födelsedag. En fantastisk 90-åring!
Copyright Klimakteriehäxan
Mina trogna läsare har fått tugga i sig Edna O´Briens namn rätt många gånger vid det här laget. Vill du kolla hur envis och hängiven (tjatig?) jag varit och är? Skriv in hennes namn i sökrutan högst upp till vänster!
hennes Girl (2020) är helt annorlunda om utsatta kvinnor i Nigeria.
SvaraRaderaoch Två flickor på Irland ska få nyöversättning, kul
RaderaAtt Girl som kom i fjol handlar om Nigeria och flickors öden hoppas jag framgår av min text??? Ja de nya översättningarna kommer tydligen i vår, april tror jag.
Radera??? vi pratar ju om samma bok! Läs min första kommentar!!!
Raderaframgår det av mitt inlägg att jag har läst Girl...??? och bloggat om den i mars 2020:
SvaraRaderahttp://hannelesbibliotek.blogspot.com/2020/03/girl-av-edna-obrien.html
Den hade jag missat - jag kollar förvisso din blogg varje dag, men vet att jag hoppar över smakbitarna på söndagar ibland. Fast du skrev inget om vad du tyckte???
Raderaboken är väldigt grym... verklighet, skriver
RaderaJo jag förstår det. Boko Haram ska inte förväxlas med en bokklubb ... (jag har faktiskt lanserat begreppet BokO, vi hade det i Stockholm News när den fanns, BokO stod alltså för BokOmbudsmannen och jag gjorde "reklam" för gamla böcker. Har en registrerad men inte aktiverad blogg med samma namn. Tyckte jag ville slå vakt om det.
RaderaDet var ett antal gånger du har skrivit om Edna O'Brien, så du har fått många tillfällen att återanvända bokstapeln:-)
SvaraRaderaDen boken låter absolut som en jag skulle kunna tänka mig att läsa.
Igår kidnappades ju fleer än 300 pojkar i Nigeria. Vem vet Edna kanske åker till Afrika igen för att göra research. Den här gången kan hon ju döpa boken till "Pojke". Nästan om en uppföljare.
Helt ofattbart att samma sak verkar hända igen, om än med pojkar och i en annan del av landet.
RaderaEn mycket läst och omtyckt författare med ett viktigt budskap och det är väl därför hon kanske inte kommit på tal för Nobelpriset i litteratur.
SvaraRaderaMen Svenska Akademien är väl inte kända för att jobba snabbt.
"Girl" har jag läst. Så bra och idag mycket aktuell. Men även några andra böcker av henne har det blivit under åren.
Jag ser verkligen fram emot att läsa Girl. Och jublar om hon får Nobelpriset!
Radera