Dock har jag insett att det är väldigt länge sedan vi hade små barn. Vilket betyder att många av de julprylar jag ställt fram som jag brukar måste flyttas undan i ett huj innan barnbarnet dyker upp ... fast det är kärt besvär, tro inte något annat.
Våra barn och vårt barnbarn blir de enda vi kommer att träffa denna jul. Vilket känns väldigt OK. Någon mellandagsrea-utflykt blir det inte, men förhoppningsvis någon promenad. Vem vet, det KAN tänkas att solen tittar fram?!
Veckans kulturfråga dyker i alla fall upp precis som vilken onsdag som helst, Enligt O undrar denna gång Vilka jultraditioner kan du inte vara utan?
Tror att man kan "överleva" utan de flesta. Men när jag har firat jul utomlands har jag jobbat för att fixa en julskinka. Inte heller vill jag avstå de levande ljusen, jag har också gärna gran om det är möjligt. Och nog har jag fattat att det är snudd på "omodernt" med julklappar, fast det kan inte hjälpas: jag tycker det är trevligt, även om jag definitivt kan klara mig utan.
I Barndomslandet var det så gott som obligatoriskt med ett besök i julottan, men den traditionen har helt fallit bort. Dock minns jag det i ett nostalgiskt skimmer: först kompakt morgonmörker, sömnen kvar i kroppen. Så alla ljusen, musiken, psalmerna vi kunde utantill och sjöng med i medan mörkret skingrades utanför kyrkfönstren. Sedan promenad hem med en kompis på knarrande snö. Väl hemma igen raskt återtåg till sängen i sällskap med en julklappsbok och (helst) knäckburken ...
Copyright Klimakteriehäxan
Kan tänka mig att vissa traditioner nästan blir viktigare om man befinner sig utomlands! Skinkan åker in i ugnen ikväll och maken vill ha gran. Den klarar jag mig utan, då den barrar och ger rinnande ögon.
SvaraRaderaKan det vara lite tröst att även plastgranar (som ju allergiker föredrar) barrar?! Bränn dig inte på skinkan, det gjorde jag ... tog tag i plåten BREDVID grytlappen ... AJJJJ
RaderaGod jul hur som helst, hoppas vi "ses" snart igen!
ja, vart tog julottan vägen? det var ett måste förr i tiden. både pappa och jag sjöng med i kören. och så var det offergång så en kunde kolla upp vilka som var i kyrkan. vi satt ju på läktaren och jag såg till att sitta på första raden. hem och i säng med julklappsbok och skinksmörgås! god jul!
SvaraRadera"Alla" gick i julottan, så var det. Och en skinkmacka kunde ju passa - sen kunde knäcken komma efteråt!
RaderaKnepigt att få till kommentarer idag på Blogspot...Återkommer.
SvaraRaderaFast det verkar ju fungera ...
RaderaAv dina rader att döma så lyckades även din dotter att komma hem från Norge. Gissar att hon inte slipper 10 dagars karantän när hon återvänder. Men vad gör man inte när man inte setts på så lång tid.
SvaraRaderaDessutom tycker jag att du är riktigt modig att vilja träffa barnen. Önskar dig och din man inte bara en fin jul utan också lycka till med att inte bli smittad.
Jo tio dagars karantän väntar. Sonen med fru och barn och Dottern är de enda vi träffar. De träffar i sin tur väldigt få. Hoppas innerligt att det ska gå bra.
Raderahär blir det flera fester för vi träffar en familj i taget, den större festen med alla samlade hos äldste sonen hoppar vi över. I dag hade vi finskt vegetariskt åt yngste sonens familj och vårt 5:e barnbarn.
SvaraRaderaJa mindre grupper är väl det som gäller. Desto roligare får man hoppas att det blir sen!
RaderaNär jag nu har loggat in på mitt Googlekonto så fingerar det att kommentera. Men det vill jag helst undvika. Och oftast går det att kommentera utan att göra det. Men inte alltid.
SvaraRaderaFint att träffa barn och barnbarn i jul. Ja, det är ju alltid fint att ses förstås...
Vad gäller jultraditioner så har jag/vi haft dem
förr när döttrarna bodde hemma. Men senare har vi ofta varit borta och då tagit sedan i de länder vi besökt. För mig är inget viktigt vad gäller julen och traditioner. Mer än att om vi är hemma träffa döttrar med familjer och barnbarn någon av dagarna.
Önskar dig och de dina en så bra och fin jul som möjligt. Och så roligt att dottern kommer från Norge.
Ja och nu undrar man när hon kan tänkas dyka upp nästa gång ... det är bara tredje gången vi ses i år och då bor hon bara ett stenkast bort! Men vi hoppas och tror på bättre tider. Fast vi ska igenom den här, först.
Radera