Luciafirandet är i ordets sanna bemärkelse en ljuspunkt i december. När jag var barn var det en självklarhet att alla flickor skulle vara med i det traditionella luciatåget i kyrkan. Första året jag deltog var jag för liten för att hantera ett endaste levande ljus. Då fick man heta ”blomsterflicka” och gå före Lucia med en liten bukett i handen.
Sedan avancerade jag till tärna, med glitter i håret och sångtexterna präntade på den till fusklapp förvandlade ljusmanschetten i papp, urklippt ur en gammal tårtkartong.Men alla ville ju helst vara Lucia. /.../
Dit kom jag dock aldrig, hur gärna jag än ville. Var väl för rund, med glasögon, och rakt hår till råga på allt ... klarade inte konkurrensen, helt enkelt.
Stjärngossar hade vi inga, av den enkla anledningen att inte en enda kille anmälde intresse. Tomtar och pepparkaksgubbar kom till på senare år.
Ja, att lussa var en absolut enkönad företeelse. På sätt och vis var det kanske tur. /forts/
Din älskade Luciabild får jag se. Å den där helt underbar:-) Men News55 verkar ha satt stopp för din länk till sajten. Himla synd i så fall. Gick faktiskt alltid in och läste dina krönikor som var/är himla bra faktiskt:-)
SvaraRaderaNews 55 har inför Premium, vilket betyder att man måste prenumerera för att läsa en del på sajten, bl a krönikor. Roligt att du gillat, trist att du trillar ur ...
Raderasöt bild, sonens klass gjorde helt tvärtom, flickorna var stjärngossar, sonen var blond och med rakt långt hår, han fick vara lucia,
SvaraRaderaFast din son gick förstås i skolan väldigt många år senare än när jag deltog i luciatåg.
Raderaoch jag fick vara stjärngosse när jag var ny på Ericsson, en korthårig blond man blev Lucia... Men som barn i Finland så hade vi ingen Lucia
RaderaTestar!
SvaraRaderaHar läst och försökt kommentera tre gånger. Men det vill sig inte.
SvaraRaderaHärlig bild på barnen och jag förstår att den kommer fram i december.
Det gick till slut ... undrar vad det är som krånglar? Så fint att du inte ger upp!
Radera