Veckans mening – om tuffa tag

Mer än en gång har jag nämnt Arthur här på bloggen. Alltså den hemlösa blandrashunden som hängde på ett gäng svenskar som skulle ta sig genom djungeln i Ecuador, i kamp om en seger i lagtävling i multisport. Fyra personer ska paddla kajak, springa, cykla och klättra samtidigt som de ska orientera sig i helt okänd terräng, med giftormar runt fötterna och andra farliga djur i närheten. Sömn har man inte tid för. Man kallar det "upplevelseinriktad konditionsidrott", och att det handlar om extrema utmaningar står utom alla tvivel. Den här gången handlade det om ett område i Anderna. Hunden dök upp från ingenstans, bestämde sig för att Mikael Lindnord, lagkapten i det svenska laget, var hans husse och resten är historia. Den har berättats på många språk och i olika former inför förundrade åhörare. Flera böcker har det också blivit, men det är först nu jag läst den allra första. Och plötsligt, från att egentligen inte alls känt till sportens existens, har jag fått klart för mig hur en multisportares liv kan te sig. Tuffa tag! Ingenting för mig, den saken är klar! Men Veckans mening (som Skriv-Robert brukar efterlysa) hittade jag i "Arthur – gatuhunden som lämnade djungeln och hittade hem" och den framkallar en isande rysning längs ryggraden ... 

Det är inte direkt någon höjdare att gå omkring flera dagar i rad med hudslamsor hängande från hälen.

Copyright Klimakteriehäxan

Första dagen på fortsättningen

Den 3 augusti 1983

I dag är första dagen på år 41 som gift! Firade 40-årsdagen i går i goda vänners lag, riktigt lyckat och roligt! Samtidigt hurrade vi för Dottern som föddes på vår femte bröllopsdag och, som hon själv konstaterat, blev vår genom tiderna allra bästa och mest värdefulla present på just det där datumet. 

Fortsättning följer alltså. Men nu är det vardag igen, kvällarna har mörknat. månen är jättestor och klotrund mot svart himmel, men tyvärr ser det ju inte ett skvatt märkvärdigt ut när jag tar bild med mobilen. Trots de här tecknen vill jag hålla sommaren vid liv ett tag till – nog ska jag hinna få upp badlusten igen? Det har varit lite glest mellan doppen på sistone.

Elisa Matilda är en av alla dem som nu återvändet till jobbet efter välförtjänt semester. Hon kallar det för "mjukstart" och formulerar som hon brukar på fredag fem frågor för oss andra bloggare att besvara.

1. Kan du nå ner till tårna om du böjer dig framåt? Ja faktiskt. Men inte utan ansträngning. 
2.  Vad är något du gör långsamt? Jag är rent generellt ganska snabb i vändningarna, men tvingas inse att jag numera tänker mycket saktare än jag gjorde för, låt oss säga, femton år sedan.
3. Vad kommer du snart börja med igen? Pingisträning, två gånger i veckan
4.  Hur behåller du sommarkänslan? Går i sandaler tills tårna klagar. Fortsätter äta jordgubbar, hallon, blåbär. Plockar en och annan vild blomma.
5. Har du något planerat för hösten? Tyvärr ingenting egentligen. Skulle gärna vilja ta en liten vecka i solen någon gång i september/oktober.

Copyright Klimakteriehäxan

Fynd som räcker länge

Mia i bokhörnan har gett oss lösa tyglar under några veckor när helgfrågan föreligger i sommarvariant: Tipsa om en bok, en film, ett utflyktsmål, en tv-serie, en teater, en maträtt eller något annat skoj.

Det jag kommer att tänka på kanske inte gäller för fler än oss som bor på Södermalm i Stockholm, men jag kör ändå: hos Myrorna på Hornsgatan får man fylla en papperskasse med så många pocketböcker man kan klämma i. Enhetspris 69 kronor!

Det är inte en jättestor kasse, men jag fick ändå med mig tolv böcker hem, en av dem dessutom en riktig tegelsten. Det var "Shantaram" av Gregory David Roberts, en roman som en god vän säger att det tveklöst är den bästa bok han någonsin läst (och ja, han har läst fler ...). Om rånaren som flyr från fängelse i Australien till Indien. Kanonspännande, enligt min vän.

Den utspelar sig huvudsakligen i Bombay, och min vän började spara pengar för att resa dit och uppleva staden alldeles själv. Dock kom han aldrig iväg, men boken älskar han fortfarande. Blir intressant att se om jag tar mig igenom alla sidorna, de är runt 900 och det är inte mitt ideal ...

Så mitt förslag är helt enkelt detta: kolla med Myrorna i din närhet, de kanske har samma erbjudande? Om inte får "Shantaram" bli ett boktips, trots att jag inte läst den själv. Men den kan räcka en hel semester, tänker jag! Åtminstone om regndagarna råkar bli många.  

Copyright Klimakteriehäxan

När stenarna blommar

Att maskrosor kan växa i princip var som helst, utan tillgång till vare sig jord eller näring, det förvånar inte längre, det har vi vant oss vid. Men det är inte den enda växten som visar okuvlig livsgnista! Se bara på blåklockan som blommar mitt i stentrappan, där skarven mellan stenarna verkligen inte är bred och rimligen inte erbjuder någon vidare jordmån heller.

Eftersom jag ändå är i farten i stenriket bjuder jag på två blommande stenar till, i Carl Milles utformning. Styvmorsviolen och blomman för dagen finns i golvet på Millesgården, museet som var hans hem och ateljé på Lidingö. Milles version av maskros och gullviva har jag redan bjudit på, men de tål att tittas på fler gånger! Undrar verkligen hur han lyckades få till det, så galet bra!

Copyright Klimakteriehäxan

Skördetid

 

När bärbuskarna ger så riklig skörd att allt inte kan tas om hand kan man hitta alternativa användningsområden! Aldrig förr hade jag väl mött en bukett full och tung av röda vinbärsklasar! Men där stod den på grannens förstukvist och lyste. En ovanligt grant prunkande bunt av "snittblommor".

Jo, jag fick förstås också gå och plocka, utan begränsning. Men deras häck rymmer oändliga bärmängder. Alla grenar ser ut som i "buketten". Då fattar ni att det finns att ta av. Inte ens fåglarna verkar hinna med.

Copyright Klimakteriehäxan

Boktriss med H

I serien Boktriss har vi nu kommit till bokstaven H och det gäller att hitta svar i tre kategorier. I tur och ordning en författare, en boktitel och ett bokomslag. Det är Mia i bokhörnan som tagit initiativet.

Tror att jag fortfarande gick i gymnasiet när jag läste Hermann Hesse och blev helt fascinerad. Böckerna står kvar i hyllan: "Siddharta", "Glaspärlespelet", "Demian", men det enda jag minns, det är just den där fascinationen. Läser dagens ungdom Hesse? Borde de göra det? Bör jag läsa om honom? 

"Högläsningen" (Der Vorleser) av Bernhard Schlink är en roman som tar tag i en. Det gjorde den åtminstone i mig. En kärlekshistoria mellan mogen kvinna och mycket ung man med kriget och förföljelsen av judar som fond. Har också gjorts som långfilm. Jag ska inom kort läsa den igen, med öronen. Krister Henriksson har spelat in ljudversionen. Fyndade cd-boxen härom dagen.

Den fantastiska historien om gatuhunden Arthur som kom med till Sverige från Ecuador sedan han träffat på ett svenskt elitidrottarlag i djungeln, ett gäng han vägrade lämna, har hörts många gånger och på många språk, för Mikael Lindnords berättelse har flugit tvärs över klotet. Hjärtevärmande läsning! Kärleken startade med en köttbulle! Omöjligt att inte älska den vovven! Arthur är förstås "omslagspojke" på alla utgåvorna. I boken ni ser här bredvid finns också andra hundars livsöden. Arthur fick sex goda år med sin svenska familj innan han dog 2020 av en tumör.

Copyright Klimakteriehäxan

En ovanligt matig skyltsöndag

Igår lördag trodde jag att Skyltsöndagen denna vecka var körd för min del. Hade inte sett och plåtat några skyltar alls, varken skojiga eller usla. Men det var innan  Dottern upplyste om att det på Zinkensdamms IP, som ligger väldigt nära oss, pågick en food truck festival. Streetfood från världens alla hörn erbjöds och otroligt många hade nappat, det var fullt både på läktarna och nere på den konstgräsklädda planen.

Om jag räknade rätt så var det över åttio olika "matvagnar" uppställda och det fanns absolut något för alla. Själv blev jag sugen på att pröva "rolig potatis" men hamnade hos en grek i stället, eftersom kön verkade kortare där. Vilken var helt fel, man beställde och betalade, men sedan fick man snällt vänta tills rätten serverades på papptallrik. Festivalen hade egen öl också, tänka sig! Och egna glas!

Att arrangemanget var populärt står utom alla tvivel. Bara att smaka på alla rätternas namn är ju kul! Så där ja, ännu en skyltsöndag är i hamn. Mätt blev jag på kuppen. Fler skyltande bloggare hittar du till via BP.

Copyright Klimakteriehäxan

Veckans mening – om en drömkombo

Åtskilliga är vi som fortfarande kan vittna om hur det var att växa upp i Sverige på 50-talet. Några erbjöds utrymme i en antologi, "Folkhemsprinsessorna", som kom ut 1987. Tretton mer eller mindre välkända svenska kvinnor medverkade med var sin text om vad som hände dem i den där tidsperioden. Flera av dem erbjuder förslag till Veckans mening, den där som Skriv-Robert efterlyser på lördagar.  Här finns en hel del möjligheter till igenkänning, men också sådant en sån som jag aldrig var i närheten av: flyktingläger är ett exempel. Fast Maarja Talgre bekänner en dröm som jag tror att vi kan ha delat, rätt så många ... tänk att vara både stark och snäll och skitsnygg! Så hennes mening blir alltså Veckans.

Vílle som tonåring bli en kombination av Pippi Långstrump och Brigitte Bardot.

Copyright Klimakteriehäxan

Oemotståndligt bokmärke!

Nu har det hänt igen. Trots alla mina föresatser står jag inför faktum: detta är ett "bokmärke" som jag omöjligt kan förpassa till skräpkorgen.

Anledningen är förstås budskapet som, i all enkelhet, uttrycker något vi alla vill uppnå. För visst vill vi duga? Visst vill vi vara om inte absolut perfekta så i alla fall helt accepterade precis såna som vi är?

Etiketten satt på en väska som reades och som var, enligt mitt sätt att se, absolut perfekt för mig, precis som den är ... Märket förefaller vara amerikanskt, men inte så flitigt förekommande i Sverige (tror jag).

Under lång tid var lördagar bokmärkets dag för ett inte så litet gäng bloggare. Nu har de flesta av oss tröttnat, eftersom antalet bokmärken passerat gränsen för det rimliga. Men Hannele och BP håller i alla fall liv i traditionen!

Copyright Klimakteriehäxan

CITAT om att bränna böcker

Sverige är dessutom ett land där alla har rätt att elda heliga skrifter, men tio miljoner människor vill inte göra det. 

-Ledartext i Dagens Nyheter i dag om den synnerligen besvärliga situation som vi hamnat i, på grund av att ett fåtal idioter vill provocera muslimer. De har lyckats. Inte bara svenska muslimer är upprörda, ilskan har spritt sig till många andra länder med stor muslimsk befolkning och aktiva terroristgrupper. Och vi som aldrig har eldat en bok och aldrig kommer att göra det hatar utvecklingen, som tveklöst är skrämmande.  

Oslagbart sommarnöje – alldeles gratis

Tipsa om en bok, en film, ett utflyktsmål, en tv-serie, en teater, en maträtt eller något annat skoj!

Så lyder påbudet från Mia i bokhörnan som kör en lightversion av helgfrågan så här mitt i sommaren. Somliga behöver inga förslag alls just nu. Jag tänker på de fotbollsbitna, som har fullt sjå med damernas VM och matcher på mestadels okristliga tider.

Vi som inte är lika hängivna det gröna fältets schack får ägna oss åt annat. Jag tänker på böcker, filmer, tv-serier. Tills jag kommer på en oslagbar sommarnjutning som dessutom är alldeles gratis: att gå ut och plocka en bukett av sommarens vilda blommor! Vackert, rogivande, rena hälsokuren för själen. Allt som växer kan man ta, grässtrån också!

För min egen del blir det ingen blomplockning i dag, det är för regnigt och blött. Därmed inget dagsfärskt foto. Men jag hittade en bild och ett blogginlägg (från juli 2010) när jag lyfter fram denna underbara aktivitet! Här en repris!

Bara nyttigt!

Det är nyttigt att plocka vilda blommor.
Ja, jag har ingen vetenskaplig undersökning att hänvisa till, ingen statistik som styrker mitt påstående, men jag är bergfast övertygad om att det förhåller sig just precis så: när ögat väljer blomma, när handen söker efter dess stjälk, när arterna och färgerna sätts samman till en bukett som ingen kan motstå, då mår människan per automatik bättre, alldeles oavsett utgångsläget.
Och denna hälsofrämjande aktivitet är dessutom alldeles gratis.

Precis som denna min enkla rekommendation: titta runt knuten, stanna vid en landsvägskant. Ingen vådlig ansträngning krävs, om du råkar känner dig lite semesterlat!
Fibblor, hundkex, blåklockor, prästkragar, kråkvicker, klöver och käringtand blir din väg till vällust. I en enkel vas sprider blommorna glädje och skönhet i flera dagar.
Köperosorna kan vänta. Det är nu det är sommar!

Copyright Klimakteriehäxan

Vill du motionera din engelska?

Jag har en god vän i USA, journalist och författare: Lynda Schuster. Hon är en mycket skicklig skribent och i sina memoarer, som rymmer mängder av dramatik av högoktanigt slag, finns jag till och med omnämnd! Inte med namn dock, jag heter "Swedish Television" och det är ett alter ego jag nöjer mig med, för Lyndas läsare kunde inte bry sig mindre. "Dirty Wars and Polished Silver" heter boken, som inte finns på svenska men som nått många läsare over there.

Lynda och jag lärde känna varandra på jobb i Centralamerika på 80-talet, hon var korrespondent för Wall Street Journal, jag för Sveriges Television. Vi joggade tillsammans i svinottan kring hotellet där vi bodde, vi käkade frukostar, luncher och middagar, vi pratade både jobb och privatliv. 

Jag blev också bekant med Dial Torgerson, korrespondent för Los Angeles Times, eftersom han och Lynda blev tvärförälskade och gifte sig, trots krävande karriärer och en stor åldersskillnad (bruden var jämngammal med brudgummens barn). Men äktenskapet blev kort. Dial sprängdes i bitar i en minerad gränsövergång, på väg in i Honduras. Berättelsen om äktenskapet och dess hemska slut är "unputdownable", även för mig som så att säga var med. 

Efter den tragiska olyckan hittade Lynda dock så småningom en ny kärlek som hon lever med i dag. Och det är om makens mamma, sin egen svärmor, som Lyndas senast publicerade artikel handlar. Den är publicerad på sajten Dorothy Parkers Ashes, där skrivande kvinnor medverkar med personliga essäer. 

Läs om damen som blev 94 och som in i det sista verkligen visste vad hon ville! (Det vet i o f s även hennes svärdotter som, i en parentes inom parentesen, faktiskt hjälpte till att bestämma om namnet när vår dotter blev Linda om än med i i stället för y). "When Am I Having My Hair Done?" kan du läsa om du klickar här. Jag påstår att den är mödan värd! En härlig historia! Och det blir ett bra motionspass för din engelska dessutom.

Copyright Klimakteriehäxan

Sten kan också blomma!

Jo visst vet jag att den riktiga maskrossäsongen är över. Men titta! I stengolvet på Millesgården blommar den i alla fall, och den gör det året om oavsett väder och andra växtbetingelser! Kanske var Carl Milles lika förtjust i maskrosor som jag? 

Men han skapade fler blommande stenar. Gullvivan, en annan försommarfavorit, är lätt igenkännlig, däremot är jag inte säker på vad blomman på bilden här nedanför kan vara. Minns heller inte att jag lagt märke till de här skapelserna när jag besökt museet tidigare. Nu är det i alla fall bevisat: sten kan också blomma!

 

Milles och hans fru Olga, som även hon var konstnär, hade förstås levande
blommor också. Vid det här runda fönstret intog de sina frukostar,
 säkert i sällskap med en vacker krukväxt eller en blombukett.

Copyright Klimakteriehäxan

Boktriss med G

I ordning suparna tages, föreskrevs det förr i världen. Nu står vi inför ett annat påbud: i bokstavsordning löser vi uppgiften! Och det går ut på att, enligt instruktioner från Mia i bokhörnan, hitta svar i tre kategorier. I tur och ordning en författare, en boktitel och ett bokomslag. Det har blivit dags för G nu när jag hoppat på! (Det gjorde jag iofs redan förra veckan, när det var F som gällde).

Nämn en författare på bokstaven, det får vara för eller efternamn! Jan Guillou. Jag ska absolut läsa romanen om den åldrade Hamilton, har sett att den finns i pocket nu. Guillou skriver väl inte stor litteratur, men han är flyhänt och lättläst – jag har dock bara läst en bråkdel av allt han skrivit.

En boktitel som börjar på måndagens bokstav. Då hamnar vi i Danmark, hos Tove Ditlevsen. Läs hennes självbiografiska "Gift"! Den är lysande, svår att ta paus ifrån. När hon beskriver sitt drogberoende och ansträngningarna för att bli kvitt det blir man helt införstådd med hur svårt det är, även om man (tack och lov) inte har egna liknande erfarenheter.

Ett bokomslag som börjar på veckans bokstav. På omslaget till Leif GW Perssons berättelse om sin egen barndom finns han själv i bild. Han var pappas pojke, alltså "Gustavs grabb". Sin mamma hade han en dålig relation till. Detta är kanske den av hans böcker jag tyckt bäst om. Och, lustigt nog, är ju den här boken egentligen svar på alla delfrågorna: författarnamnet, boktitel och en liten gosse på omslaget, så den är en triss helt av egen kraft!

Copyright Klimakteriehäxan

Djur- och miljövänligt

Får man ta hunden med sig in i himlen? undrade Hasse "Kvinnaböske" Andersson i en låt som blev poppis för ett antal år sedan. Det var på den tiden som hundar inte var välkomna på fik eller restauranger. Men det har blivit ändring på det. Vilket naturligtvis gläder mattar och hussar som nu kan ta med sig sin bäste vän in på en fika eller en lunch på stan. 

Att tänka på miljön är nödvändigt inte bara för djurens vänner. Den här skylten från en servering där gästerna äter buffé har ett bra budskap. Bilden har jag snott från nätet, hoppas det är OK för den goda sakens skull ...

Om du är sugen på fler skyltar som av en eller annan anledning lockat en bloggare att ta fram kameran klickar du dig över till BP. I hennes högerspalt dyker skyltbloggarna upp!

Sommarsatsning i vårt närområde. Spel, lekar och poliser på plats. Och hela husvagnens
sida är en reklamskylt för aktiviteterna.

Copyright Klimakteriehäxan