Någon gång i framtiden måste man med största sannolikhet inta en alldeles ny roll.
Svärmorsrollen.
Och det vet man ju precis hur den ser ut: en grinig kärring, ett rivjärn som bara klagar och anmärker och vet bäst. En klimakteriehäxa som aldrig anser att barnens utvalda livskamrater duger.
De äter med öppen mun, somligt äter de inte alls, hälsar knappast, går in med skorna på, har fel kläder, fel frisyr, fel uppsyn, fel utbildning, fel släkt, fel jobb, fel intressen – det finns väl helt enkelt inga gränser för alla brister som en svärmor kan leta upp hos en vanlig enkel representant för normal ungdom.
För att underlätta i framtiden har jag kommit fram till att tilltänkta friare och fästmör borde få hjälp. Lite tips, lite råd om hur man kniper svärmorspoäng.
Det finns sätt, jag vet.
Dotterns pojkvän – som självklart har massor av fel och brister, han är ju tillsammans med MIN dotter – har också skrapat ihop ett och annat på pluskontot.
Han köper blommor till henne. Röda rosor. Urgulligt.
Kan inte minnas när i livet jag fick mina första röda rosor, men nog var det långt senare än när jag var sexton. Dottern var sexton och ett halvt. Jag blev minst lika imponerad av buketten som hon blev, även om mina kinder inte blev lika skära som hennes. Poäng, grabben!
Efter fyrtitredje tjatet i pojkvännens närvaro om behovet av städning av dotterns rum tog hon sig samman och gjorde golvet synligt igen samt samlade urvalet av ren och smutsig tvätt i separata högar.
-Oj, har du ett skrivbord, det har jag aldrig sett förr, sa han.
Grabben har ju för sjutton humor! Poäng igen!
Hon blev sjuk, så pass att hon inte orkade umgås ens med pojkvännen (då är hon illa däran!).
Febern höll i sig, dag efter dag. Och si, då kommer han med en blomma igen och önskan om snar bättring, i och för sig säkert av egoistiska skäl, men ändå! Hon mådde ju bättre direkt!
Poäng, grabben!
Jobbar han bara på ordenligt kanske han hamnar på Svärmorstoppen.
-Ska du gifta dej med honom, frågar jag i ett plötsligt infall.
-Mamma, det är väl ändå LITE tidigt att fundera på det? säger dottern.
Hon är nog rätt så klok i alla fall. Undrar hur många svärmorspoäng hon hunnit få ihop på sin kant? Har hon vett att säja att maten är god, att mamman är snygg i håret, att knallgult verkligen klär henne, att just den där tavlan är väldigt fin? Jag bara undrar.
Sonen har hittills inte presenterat någon stadigvarande moatjé. Bara det ett plus…fast då handlar det väl om mammapoäng, förstås.
Men kanske är det helt enkelt så att han har insett hur svårt det är att håva in svärmorspoäng för såväl fästmör som -män.
Tids nog får han ge sig i kast med en presumtiv svärmor. Kan vara bra att samla kraft dessförinnan, för de är inte lätta att tas med, det är jag ett levande bevis på.
Copyright Klimakteriehäxan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det kanske finns kurser för blivande svärsöner *skrattar*
SvaraRaderaDu klarar sonens förvandling till soldat bra tycker jag. Själv blev jag nervös bara av mönstringen... Det kändes inte som om lumpen var nåt jag såg fram emot - och det gjorde sannerligen inte han heller. Och frisedel fick han.
SvaraRaderaJag satte semesterfirare på undantag ett tag och hade inte märkt att du återvänt. Nu är du tillbaka på min lista. Välkommen hem :)