Vykort - with a view of London

Forr i varlden var det viktigt att skriva vykort till slakt, vanner och bekanta sa snart man for hemifran.
Numera ar det ganska sallsynt att jag letar trevliga bilder och jagar ratt pa ett frimarke sa att de dar hemma far sin halsning - i regel hinner resenaren/avsandaren hem forst, sa sjalva id'en med vykort kommer pa skam. Man det ar ju tanken som raknas, eller hur?

Fast i e-postens och internets varld har ju vykortet annu svarare att forsvara sin position. For ni dar hemma vet ju redan, att medan ni kunnat njuta av stralande sol och underbar sommarvarme, sa har vi som rest till London traskat runt i ordentliga regnskurar. Lordag eftermiddag holl Portobello Road Market pa att flyta bort, men kanske klarade sig de flesta med att bli ordentligt blota. Paraplyforsaljningen sag i alla fall ut att ga bra - fyra pund for ett med trahandtag, tre pund om plasthandtag var gott nog.

Sondagen har anda bjudit pa en del sol, och regnet ska inte vara tillbaka forran i natt nagon gang. Och hela formiddagen bjod hotellrummets teve pa god underhallning. Jag har avnjutit ett morgonprogram dar en av "soffgasterna" hette Carol Thatcher, dotter till den legendariska Jarnladyn/premiarministern Margaret T.
Carol, en medelalders dam vars frissa misslyckats med blekningen och gett sin kund en ryslig gul harkulor, visade sig vara ett debattglatt fruntimmer med misskladsamma dinglande langa orhangen till illrod kavaj, i stark kontrast med sin bararinnas politiska farg, far jag anta.

Tony Blairs politiska framtid ar, som det brukar heta, pa allas lappar, och kommentatorerna analyserar for fullt det som kallas for labours eget inrikeskrig.
Gladare miner blir det nar det blir tal om fotbollsklubben Arsenal, som i dag vann nagon serie och samtidigt lamnar den arena som varit deras hemmabas i nastan hundra ar. Om jag sag ratt sa var Fredrik Ljungberg inblandad i ett av segermalen, och Arsenal-fansen verkade ha for avsikt att fira natten lang. Engelsman ar bra pa att fira saker, inte minst i fotbollssammanhang.

Jag far inte glomma en annan sasongsvara som ar pa topp just nu: sparrisen. England har stora sparrisodlingar, och trots att meteorologerna sager att varen ar tva veckor sen har, sa ar skorden i full gang. Minsann ska jag kopa nagra buntar med mig hem, de knubbiga knopparna ser fantastiskt fina ut och ar sakert lackra - med lite flingsalt och hollandaisesas.

Och apropa varen - dar ligger engelsmannen forstas fore. Syrenerna slar ut, kastanjerna har nastan blommat fardigt, paskliljorna ser ut som skrap, och till och med runt prinsessan Dianas fontan sag det lite halvvisset ut i rabatterna, i vantan pa nasta omgang plantor. Men vid knuten pa Kensington Palace star en magnolia med morkvioletta blommor, den gar inte av for hackor! Grasmattorna ar som vanligt fulla av tusenskonor och maskrosor, som jag gillar. Har forresten idag fatt lara mig att maskros som pa engelska heter dandelion, uttalas dende-lajon. Jag forsokte med det jag i aratal trott vara korrekt: dendElljon - men det visade sig att just den blomman ar helt okand har.

Snart har vi maskrosor i mangd hemma i Svedala ocksa.
Och alldeles snart ar jag hemma igen, sa snalla - spara lite svensk sommar till mig!

Copyright Klimakteriehaxan