tisdag, oktober 31, 2006

Paprika i stället för pumpa

I enorma lådor som tar upp en stor del av butikernas golvyta erbjuder nu nästan varenda livsmedelshandlare pumpor. Stor tunga klumpiga apelsinfärgade saker vars innandömen sällan används. Man köper sin pumpa bara för att det är Halloween. 

Den dagen fanns inte när jag var barn. Vi hade en helt annorlunda Allhelgonahelg som gick ut på att man tände ljus på gravar, ställde ut krukor med ljung och la kransar av tallris framför gravstenarna. Men en likhet finns: lika dåligt som det går att säja ”Glad Allhelgonadag” går det att säga ”Happy Halloween” på svenska! 

Att karva ur pumpors innehåll, skära upp öppningar som föreställer ögon, näsa, mun och sedan ställa ett ljus i skalet som blir kvar, det är ännu ett påfund som vi importerat från USA. Idag ska ungarna kläs i spindelväv, häxmask och spökkostym och allt annat rysligt man kan komma på – hur o-gulligt som helst. ”Trick or Treat” hojtar amerikanska barn när de ringer på dörren – men inte heller den svenska översättningen verkar ha hittat sin form, för de barn som ringer på hos oss står mest försagda och tittar, i hopp om att vi ska förbarma oss och släppa till ett par sega råttor eller en femkrona. 

Ett bankkontor jag hade ärende till i Miami för länge sedan hade till Halloween hängt upp ett litet plastskelett vid varje kassa för att försätta folk i helgstämning. Jag blev dock aldrig klok på vem som skulle skrika ”Trick or Treat” – bankens personal, eller vi kunder? Lite pumpor fanns förvisso också, men det var skeletten som gjorde det största intrycket på mig. En framtidsvision av hur man ser ut när banken fått sitt, liksom… 

Ett år hade vi trots allt en pumpa-lykta på balkongen här hemma. Mataffären skänkte en pumpa om man hade handlat för ett par hundra – och när handlar man inte för den summan? Jag hann ångra att jag accepterat erbjudandet på väg hem, eftersom det brandgula monstret vägde hur mycket som helst. 

Men Sonen skred entusiastiskt till verket och karvade så det stod härliga till. Jag förpassade honom till sist ut på balkongen, eftersom pumpans innanmäte flög över halva lägenheten. Det ledde till att vi året därpå hade en jättefin växt med stora gula blommor i en balkonglåda – en spontansådd pumpaplanta som verkligen gladde oss. Fast det blev ingen pumpa och det gjorde inget. 

För jag tar till ett annat knep om jag trots allt vill ha lite modern Halloween-stämning. Jag går till butikens grönsaksavdelning och väljer ut några stora paprikor, orange, gula eller röda. Med en liten vass kniv tar jag bort kärnhuset och skär sedan ut ögon, näsa och mun. Ett värmeljus passar perfekt i storlek. Det blir en lagom stor bordsdekoration som ungarna älskar – de kan få ”sin egen”. Snyggt! Paprika-pumporna kan användas flera gånger, de håller sig i några dagar. 

För att inte tala om hur mycket mindre de tynger matkassen på hemväg från affären… Och den där pumpapajen du läste receptet på kommer ändå inte att bli någon riktig hit, tro mig. Trick, utan Treat! Kanske något att pröva? 

Copyright Klimakteriehäxan

10 kommentarer:

  1. Jamen DET var ju en kanonidé, den adopterar jag direkt :o)

    SvaraRadera
  2. Det var en roande betraktelse över detta hemska nya påfund. Här på gatan har vi bara vid ett enda tillfälle fått en utklädd påringning. Det är så mörkt så jag tror inte ungarna törs gå ut. Eller också har de insett att åsynen av mig är värre än den värsta häxa!

    SvaraRadera
  3. Och dom som ev ringer på hos mig - dom aaaaanar ju inte att jag ÄR en häxa! Och Milda Makter: jag lovar att paprikapumporna går hem stenhårt hos alla barn, när man gör fler kan man göra båda glada och sura miner t ex...

    SvaraRadera
  4. Ja matfixerad som jag är tänker jag mest på pumpor som råvara för paj, inläggning och ugnsbakat...de två pumpor som vi fått av grannen på landet har varit prydnad i vardagsrummet ett tag men har nu mognat till vackert orange så jag börjar läsa in mej på receptuppslaget jag hängt på kylskåpsdörren. Att sylta pumpa är en tvådagarsaffär förstår jag nu.

    För övrigt ska jag vara greve Dracula på jobbets halloweenmaskerad som inte är förrän en vecka efter allhelgona. Undrar har transsylvanerna firar?

    SvaraRadera
  5. Jag har också syltat pumpa, det blir jättegott - men jag har använt en annan sorts pumpa, inte alls lika trådig som den nu aktuella varianten. Menar du, min bäste bäver-Drakula, att pumpapaj ÄR en hit i dina kretsar????

    SvaraRadera
  6. Anonym12:54 em

    Tja, Bloggblad, så speciellt NYTT är inte påfundet. Det har existerat i USA i evigheter. Kanske menar du NYINFLYTTAT - åtminstone vad Sverige beträffar.

    Och att någon skulle missta dig för en "värsta häxa" så söt som du är - det går bara inte att tänka sig!

    Till den riktiga och självutnämnda Häxan: Skulle gärna vilja prova din
    syltade pumpa. Man kunde kanske garnera födelsedagstårtan med den så här nu i Skorpionens tecken!?

    SvaraRadera
  7. Nja om jag tänker efter har jag nog inte ätit pumpapaj sedan jag var utbytesstudent i USA, dvs rätt länge sen. Men då var det gott iallafall. Och nu har jag hittat ett pajrecept i Kuriren med en massa sirap och pekannötter som jag har tänkt prova. Återkommer!

    SvaraRadera
  8. Här är rapporten om pumpamatlagning enligt TT:s recept. Pajen blev mycket söt och god - fattas bara när fyllningen mest var socker, sirap och ägg (lite pumpa också förstås), med nötter på! Soppan blev problematisk men smakade till sist bra. Den krävde mycket spädning för att se ut som soppa. Jag tror att TT Spektra hade skrivit lite fel och att det snarare skulle vara enochenkvarts *liter* buljong - iställetför *deciliter* som det stod i receptet...

    SvaraRadera
  9. Ja socker, ägg och nötter kan förvisso bli godis - och inte blir väl det förstört av lite pumpa... Fast jag vidhåller min reserverade hållning. Pumpa är mycket väsen men lite ull för att låna ett uttryck från djurvärlden till växtditon.

    SvaraRadera
  10. Vilken rolig idé med paprika istället för pumpa.

    SvaraRadera