torsdag, oktober 02, 2008

En påse glasögon

Här sitter jag med en påse glasögon.
Visst, det kan förefalla originellt. Men när man börjar rota och rensa dyker de upp – och när man dessutom har fått ena ögat opererat blir det med nödvändighet glasögon över. Tydligen finns det någon oskriven lag som får oss att behålla våra gamla brillor på obestämd tid, utan någon vettig anledning, de blir liksom bara kvar.

För ett antal år sedan kunde man helt enkelt gå till en optiker och lämna över sina uttjänta extraögon. Bågarna kunde i de allra flesta fall återanvändas, och en hel del av glasen också, även om det blev ett pussel att få dioptri-tal och bågar att passa ihop. Men inte sällan lyckades det, och alltihop ledde till att folk i fattigare länder kunde få synen tillbaka, så att säga.

Nu hittar jag inte någon enda optikfirma som vill ta emot våra avlagda hjälpmedel. Möjligen kan man lämna den där samlingen av tämligen omoderna, men ändå funktionella, bågar och linser till Lions, men då ska man lokalisera dem, ta sig dit – och ta sig dit när någon finns på plats för att öppna dörren.
Tills vidare har jag påsen kvar. Kan bara hoppas att jag hittar en kanal så att de kan återvändas och få folk i Afrika eller Latinamerika att se bättre.

Fast hade jag haft en ännu större påse kunde jag ha försökt ta fram min allra mest kreativa ådra och följt i den brittiske återanvändar-konstnären Stuart Haygarths´ fotspår. Av skräp gör han exklusiva konstverk i små serier.

Han vet minsann vad man kan göra med gamla glasögon. Till exempel en hejdlös lampa! 1020 par gick det åt för att åstadkomma denna skapelse. Man frestas att rent av kalla den kristallkrona.
Men det är klart: min påse som nyss föreföll så stor, den skulle inte ens räcka till en lampett i miniformat.
Hur som helst är det kul med folk som har idéer.

Copyright Klimakteriehäxan


Bilden kommer från Stuart Haygarths hemsida, där det finns en hel del kul att titta på!

8 kommentarer:

  1. Du får ta med dem hit när du har vägarna förbi... för jag vet vem som tar emot dem.
    Läromedelsförfattarnas förbund har kontakt med optikern Godoy som åker ut i världen och provar ut glasögon på fattiga. Så ordförande i vår lokavdelning brukar ta hand om familjens uttjänta.

    SvaraRadera
  2. Vilken fantastisk skapelse den där lampan. Borde bli spännande effekter med ljuset med alla styrkor.

    Jag håller med dig om våra avlagda glasögon. Vad gör man liksom. Och inte har jag lyckats slänga något par heller.

    SvaraRadera
  3. Vilken underbara lampa. Tänk hur en del kan få till det. Det är väl det som kallas konstnärsskap.

    SvaraRadera
  4. Annars kan du vänta, tills bågarna blir inne igen...

    Grannen hade adopterat från Polen, de åkte dit ibland och hade med sej gamla barncyklar och annat, behovet var stort.

    SvaraRadera
  5. Jaså Godoy är fortfarande i farten - jag har gjort program med honom som gäst, för sex år sen!
    Tror inte på Hanneles råd om att vänta in en revival.
    Men visst är lampan häftig!

    SvaraRadera
  6. Synd att jag inte såg det - jag hörde honom föreläsa och visa bilder - och blev helt fascinerad av det arbetet som utförs i det tysta.

    SvaraRadera
  7. Verkligen bra om glasögonen kan komma till användning igen.
    Överhuvudtaget tycker jag att det är skönt med allt vad recycling heter.

    SvaraRadera
  8. Nu har min påse gått med posten till Godoy! Hoppas det funkar!

    SvaraRadera