fredag, maj 07, 2010

Kloka ord från klok tant

Det var länge sedan vi hade kontakt, Maya Angelou och jag.
Ja, det betyder i all enkelhet att det var länge sedan jag läste något hon skrivit, närmare kontakt än så har vi förvisso aldrig haft.

Men nu lär hon ha varit gäst hos Oprah Winfrey i tv, med anledning av en födelsedag – nummer 72 i ordningen, för att vara exakt. Och i den intervjun strödde hon livsklokhet omkring sig, citat som nu hamnat i min mailbox via en väninna i Mexiko.

Oprah frågade vad Maya egentligen tycker om att bli gammal. Och fick svaret att ”det är spännande!” (exciting).
Bland annat noterar hon hur kroppen förändras, lite dag för dag. Som ett exempel nämner hon sina bröst, som hon tror tävlar med varandra om att först nå ner till midjan …
Och när hon tittar på omgivningen konstaterar hon:
-Man får veta mycket om en medmänniska genom att se hur han eller hon hanterar tre svårigheter i livet: en regnig dag, förlorat bagage och en hoptrasslad julgransbelysning.

Dessutom slår Maya fast att oavsett vilken relation man haft med sina föräldrar kommer man att sakna dem när de en dag är borta.
-Och jag vet numera att man ofta kan få en andra chans i livet. Det gäller att ta vara på den!

Med en snegling mot sportens värld konstaterar hon också, att man inte kan ha plockhandskar på båda händerna – eftersom man måste kunna returnera en del bollar under spelets gång.
-En sak är säker: folk kommer att glömma vad man har sagt och vad man gjort. Men de glömmer aldrig hur man har fått dem att känna sig.

I fjol kom hennes senaste bok, The Heart of a Woman. Men jag stiftade bekantskap med henne tack vare hennes självbiografiska serie om att växa upp som en fattig svart flicka i amerikanska södern – ”Jag vet varför burfågeln sjunger” (I Know Why The Caged Bird Sings) kom först av tre böcker. Suveränt berättat - inte för inte kallas den för en amerikansk klassiker idag.
Kanske är det läge för en omläsning? Om man törs?

Copyright Klimakteriehäxan
Porträttet på Maya Angelou kommer från hennes officiella hemsida.

3 kommentarer:

  1. *slår generat ner blicken* har inte läst...

    Omläsning KAN vara vådligt. Vissa böcker som jag älskade som ung läste jag om direkt - och sen igen efter kort tid. Men, en av mina stora favoriter läste jag om efter ca 30 år och blev så grymt besviken. HUR kunde jag tycka att den var bra? Så nu törs jag inte läsa om böcker som påverkade mig starkt i min ungdom.

    SvaraRadera
  2. "folk kommer att glömma vad man har sagt och vad man gjort. Men de glömmer aldrig hur man har fått dem att känna sig." Mycket kloka ord! Dom knycker jag.

    SvaraRadera