söndag, februari 13, 2011

Det ska vi fira - eller?

Pratade i telefon med en god vän. Samtalet hoppade mellan ditt och datt, och just när vi skulle lägga på berättade han, att en extra god fredagsmiddag väntade. Han och hustrun skulle nämligen festa lite mer än vanligt, med äkta franska bubblor i flaska och lite olika sorters skaldjur.

-Oj, så gott det låter, sa jag, firar ni nåt särskilt?
-Närå, blev svaret, men vi kom fram till att vi skulle högtidlighålla Alla Helgons Dag lite i förväg.
-VAAA??? Alla Helgons Dag nu – SÅ långt i förväg – den ligger i november!
-Javisst ja … men …
-Tror kanske du menar Alla Hjärtans Dag?
-Ja, hoppsan, det var det nog … hehe …

Mmm. Det var det med största säkerhet. Den firas på bästa sätt med champagne och godis ur havet. Om den ska firas. Och om den ska firas på ”rätt” dag, så är det i morgon. Men som jag ser det kan man faktiskt fira såväl hjärtan som eventuella helgon på fullständigt valfri dag. Det är väl sådant som kallas frihet under ansvar?!?

Med hjärtliga hälsningar - och copyright Klimakteriehäxan

6 kommentarer:

Lasseivåmma sa...

Hjärtan och helgon ska absolut firas, men jag tycker att det ska ske när det känns rätt, inte på bestämda dagar.

Pumita sa...

Jag vill fira Alla Helgons dag varje dag! Kanske inte med bubbel då men det roligaste är att göra det extra festligt en helt vanlig dag. Som idag till exempel. Varför skjuta upp det? ;)

Klimakteriehäxan sa...

Lasse,Pumita: då är vi helt överens!

Anonym sa...

På tal om detta ... :

Kom på mig själv att igår köpa en present till min käre make o vän - gm reklamkampanj á la Hjärtans Dag. En tv-serie han brukar bli glad av slogs in i ett fint paket, som jag tänkte överraska honom med - sen.....

Men så i morse kom jag på när han började zappa mellan olika kanaler efter ngt att lite söndagsfrukost-vakna till så fanns inget "bra". Och jag tänkte att "va 17"- det är ju nu han ska ha min lilla present. I morgon bitti - den så kallde dagen D skulle vi nog båda bara vara stressade och måndagströtta båda två. Så mitt kommersfall igår blev till en glädjestund idag. Och strunt samma med en dagsmarkering som egentligen (väl) mest handeln satsat på att lansera (jag/vi brukar aldrig bry oss att "fira" den dan annars...). Fast, faktiskt, det var bra att tänka till en stund på Vem jag verkligen skulle vilja ge något - - - och skönt att sen göra det med varm kärlekskänsla. Inte bara slentrian. Typ.

Han blev glad. Och jag med.

tant Hannele på Hisingen sa...

Här firas det också :)

Bloggblad sa...

Jag har aldrig firat den dagen, vi har så pass tätt med födelsedagar och bröllopsdag under en månads tid att det räcker. Blommorna hinner knappt vissna mellan begivenheterna.