torsdag, augusti 20, 2015

Lingonveckor

Skogens röda guld kallas de, lingonen. Snart är de riktigt mogna på sina tuvor. Det börjar dra ihop sig till plockning. Och vi vill ju gärna ha den där sylten. Nu när jag till och med har lärt mig att gilla den till strömmingsflundra ...

När jag gick i skolan fick vi lingonledigt en dag i början av höstterminen. Då skulle vi komma tillbaka till plugget med en visst mängd bär, kanske var det två liter per elev. Skörden omvandlades sedan till den sylt vi serverades i bespisningen under skolåret.

Jag avskydde den där dagen, av hela mitt hjärta. Precis som jag alltid tyckt gruvligt illa om att plocka bär rent generellt. För vad är det man får? Jo, ont i ryggen och en himla massa kliande insektsbett. Och lite bär för all del. Misstänker att min mamma stod för större delen av den påbjudna bärkvoten till skolan, plockad medan jag gnällt och klagat, fått skoskav, frusit och jagat mygg.

Med undran och beundran har jag sett på de där andra människorna, som går loss i skogen som om det vore det allra roligaste som fanns. Jo, de tycker ju faktiskt det. De klagar inte ens över rensningen. Mitt problem blir ju att alltihop slutar i någon sorts avundsjuka: bären vill jag ju gärna ha!

På senare år har jag löst det genom att plocka mina lingon på salutorget eller hos Ica. Hittar jag svenska blåbär slänger jag mig över dem också, inget är godare till pannkakor än blåbärssylt! Priset då, säger ni kanske? I relation till de dubbelvikta timmarna kring stock och sten inget att bråka om, verkligen inte. Någon har ju gjort jobbet åt mig, ett jobb som jag inte vill ha!

Då, i forntiden, fanns också ett annat lingonrelaterat begrepp: lingonvecka. Och den inföll med stor regelbundenhet året runt. Eftersom den som hade lingonvecka helt enkelt hade mens, men det var väl länge ett ord som folk väjde för, trots att det handlade om något högst naturligt för halva mänskligheten.

Fast eftersom tiden går tar den sortens lingonveckor slut, saknade av ingen. Men den korta period när bären ska plockas, den lever vidare och är värd att värna. Bara man slipper jobbet ...

Copyright Klimakteriehäxan

5 kommentarer:

tant Hannele sa...

(man ska vara lite försiktig med lingon, man kan bli gravid av lingon - sånt länder i Kalevala.

Anonym sa...

Jag plockade blåbär - och lingon - hand i hand med morfar och en räfsa som han var fena på att hantera och minns det som rena idyllen.
Aldrig fick vi en ledig dag från skolan dock.

Kulsprutan

Klimakteriehäxan sa...

Ojojoj Hannele - jag lovar ta det försiktigt!
Kulsprutan - plocka bär hand i hand med någon låter som rena trolleriet!!!

Musikanta sa...

Påminner om potatisplockardagen när vi nioåringar av skolan kommenderades ut i regn och kyla för att plocka potatis. (Det var under sista krigsåret.) Först fick vi gå flera kilometer och sen skulle vi plocka en hink full var och en. Det var en fasa! Våt och trött var man och lerig. Det hände bara en enda gång i min barndom men likafullt har detta hemska minne etsat sig fast. Jag kommer ihåg det varje gång jag åker förbi platsen som fortfarande finns kvar.

Bärplockning har jag heller aldrig gillat. Där var det min mamma som beordrade ut oss barn att plocka blåbär. Efter att ha flyttat hemifrån har jag aldrig någonsin varit ute i skogen och plockat bär. Jag gör som du, köper en låda fina och rensade lingon på torget varje år. Det blir alldeles utmärkt sylt.
Ingrid

Bloggblad sa...

När vi flyttade till Motala och gick en månad i en skola på landet, gick brorsan i sexan och de blev utkommenderade i flera dagar att plocka potatis åt en bonde.

Jag vill ofta plocka bär - innan jag kommer ut och blir uppäten av myggen.