fredag, oktober 30, 2015

Halloween – svenskare än vi tror!

Mina egna, snällare, Halloween-lyktor. Utskurna ur paprikor.
Halloween. Utskurna pumpor blir lyktor som ska se otäcka ut. De för skrämsel utklädda ungarna knackar dörr, tigger godis, just nu till extrapris i matbutiken ... Döskallar och benrangel både här och där, spindlar, vampyrer, svart, svart, svart.

Inte en särskilt kul sed i mitt tycke. Och jag tillhör gänget som levt i förvissningen att detta firande är en kommersiell import från USA, skild från det stillsamma uppmärksammandet av de döda på Allhelgonadagen eller, som den latinamerikanska varianten heter, De dödas dag (Dia de los Muertos). Då och där är det också viktigt med sötsaker, men de bjuds man på, under fest för de avlidna, en fest som hålls på själva begravningsplatsen.

Men nu har jag blivit upplyst om rötterna till Halloween-firandet av en betydligt bättre påläst kollega. Så här skriver Björn Karlin till mig på Facebook:
”Importerad amerikansk helg? ... det är bara halva sanningen, en konverterad gammal keltisk (europeisk) högtid handlar det om.” 
Från början skars lyktorna ut i rovor eller kålrötter. De ersattes av pumpor när högtiden, som då hette Samhain, kom till Amerika på 1840-talet med irländarna och blev Halloween.

Ordet Samhain skulle kunna översättas med "sommarens slut" och enligt kelterna tog sommaren slut den här dagen. Det här är också det keltiska nyåret och enligt tron så var gränsen mellan den levande och döda världen extra tunn denna natt, fortsätter Karlin.

Rovlykta. Bild: Nordiska Museet.
När den urholkade rovan försetts med ett ljus ”kunde man skrämma folk när de färdades på mörka vägar eller tittade ut genom fönstren. Nordgränsen för detta upptåg är Danmark och sydligaste Sverige" skriver den danske etnobiologen Vagn J Brøndegaard i en artikel om "Roelygten" (Rovlyktan), en text som Karlin grävt upp med hjälp av folklivsexperten Bengt af Klintberg.

”Den gamla seden att skära ut lyktor och figurer ur rovor finns fortfarande kvar i Skåne i sin ursprungliga form” menar Karlin och tillägger: ”Håller inte alls med om att detta inte också är en svensk tradition, tycker att det är kulturellt extra värdefullt att en urgammal europeisk högtid har gjort en vända över Atlanten och återkommer med ändringar och tillägg, tillbaka till ursprunget.   

Där ser man. Varje dag finns nya kunskaper att hämta! Happy Halloween, denna höstarnas urgamla och riktigt svenska traditionsfyllda helg!!!
Att sommaren är slut får betraktas som ett obestridligt faktum, oavsett inställning till pumpor med ljus i.

Copyright Klimakteriehäxan

9 kommentarer:

♥ Hannele på Hisingen sa...

jag älskar att leka med maten! ♥

tant Hannele sa...

P.S.
(dessutom är barnens kusiner amerikanare :)

Bloggblad sa...

Vi är så elaka att vi inte ens öppnar när ungarna kommer och tigger. En gång råkade jag öppna, och sa att jag inte hade något godis. "Det går bra med pengar också!" fick jag veta...

Själv ska jag till våra gravar och tända ljus och göra fint. Och i morgon sjunga på två minnesgudstjänster. 113 namn på den ena... och därmed 113 ljus. Fast ljusen brinner från början, det tar på tok för lång tid att tända ett och ett och vänta tills det tar sig. I ena kyrkan, i avfolkningsbygd, fungerar det...

Musikanta sa...

Intressant inlägg - trodde som du att det var en amerikansk tradition och inte någon nordisk. Vi firar bara Allhelgonadagen med gudstjänster i våra kyrkor. Kent är ju kyrkvärd så han tillbringar eftermiddagen i Mogata kyrka där det serveras kaffe för alla som är på kyrkogården och pryder sina gravar och tänder ljus. Fin tradition tycker jag. Jag har alltid godis hemma till grannbarnen som brukar komma och skrämmas.
Ingrid som önskar dig en skön helg.

Annika sa...

Det firas så himla fel hemma. Ingen har riktig koll. Men jag förstår ju att det bara blir större och större, förstår det via bloggar och instagram etc.
Det går inte att missta sig.
Under alla år har jag skrivit om detta på min blogg från USA, listat regler. DO's and DONT's.
Jodå, jag vet att irländarna tog med sig sitt stora firande av All Hallow's Eve hit.
Och här är det en av årets roligaste dagar, i mitt tycke. ELLER det var då jag hade min dotter hemma, numera går hon på uni. Men, jag kör ändå. Här följs ju reglerna också, till pricka. OCH det finns inte en enda en som går runt på FEL dag. Det är endast 31 okt, forever and ever...Pengar skulle inte förekomma att ngn frågar efter här, det som bloggblad skriver. Alla är gulliga, fina och utklädda då de kommer. OCH bara godis förväntas :-)
Här behöver det inte nödvändigtvis vara skräck som tema heller. Man klär ut sig till precis vad man vill. Ska vi tippa att Donald Trump blir ett starkt kort på Halloweenfester iår? haha.
Anyhooo, rätt ska alltid vara rätt! Annars kan man lika gärna lägga ner.
Hälsar the Queen of Halloween!

Anonym sa...

Förskräcklig import!
Att folk förfular sig när dom sminkar sig ser jag ingen anledning till. De flesta är fula nog från början.
Jag tror på Irland som djupaste rötterna till det här, men eftersom ingen verkar vara säker tycker jag egentligen att det är synd att dom får skulden.

I vårt villasamhälle kör jag frågesport innan dom får varken Trick eller Treat. Kan dom bakgrunden till Halloween får dom massor av godis, kan dom den inte får dom en karamell var. Och detta endast för att jag inte ska få ´trick´-behandlingen med hundskit eller ägg smetade på ytterdörren.
Jag förstår faktiskt inte hur någon kan tycka ett det här är en på något sätt kul tradition, varifrån den än härrör.

Kulsprutan - som önskar häppi halloin - eller gör jag det ejenkligen?

tant Hannele på Hisingen sa...

*
även påskhäxor vill ha pengar :)

Nette Cecilia sa...

Gillar inte heller importen men man tycks få stå ut med allt möjligt nu för tiden .Här springer inga barn ännu men jag hoppas vi slipper undan eländet ,trevlig helg ,nette

Klimakteriehäxan sa...

Påskkäringar i min värld tigger inte godis. De har med sig och delar ut i för ändamålet tillverkade påskrivet. Hannele de tiggande är ett senare påfund i storstaden tror jag!