lördag, september 12, 2020

Veckans mening – om världsläget



Varje lördag presenterar "Mina skrivna ord" ett inlägg med rubriken "Veckans mening" och vi är några som hängt på. Vi blir kanske fler?

Avsikten är att lyfta 
fram en mening (humoristisk, allvarlig eller vad som helst) ur den bok man just läser, ord som fått läsaren att stanna upp och tänka till några sekunder.
Denna gång hämtar jag veckans mening ur Astrid Lindgrens "Krigsdagböcker", som jag så länge tänkt läsa och nu äntligen öppnat. 

Hon skrev detta i sin dagbok den 1 september 1939, samma dag som det blev krig i Europa, och jag skulle kunna tänka mig att hon postumt applicerar samma tanke på dagens värld:

Gud hjälpe vår arma av vanvett slagna planet.

Copyright Klimakteriehäxan

14 kommentarer:

  1. Det är bara att konstatera att vanvett funnits i alla tider. Även om vi bett Gud om hjälp.
    Vår planet har nog hämtat sig något under pandemin, men sen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja man undrar - det blir en ny sorts "efterkrigstid", tror jag.

      Radera
  2. Ja det gäller nog i alla tider tyvärr. Men en poetiskt vacker mening!

    (PS. Jag tror bestämt att du glömde lämna en länk i kommentaren på min blogg.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och hon var bara 30+ när hon skrev så fina meningar!

      Radera
  3. Tack för tänkvärt "citat" och fint boktips. Visste inte om denna bok. Eller kanske är det fler....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har gått och väntat på pocketupplagan, men inser att den aldrig kommer p g a illustrationerna - många faksimiler exempelvis. Har inte kommit så långt än, men jag tycker mig få en annan sorts blick på kris och krig som det såg ut för 80 år sen.

      Radera
  4. Ja tyvärr är nog den här meningen alltid aktuell så länge människan vandrar på jorden. Det var en riktigt bra mening! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja Astrid var en genomklok tant redan som 30-åring.

      Radera
  5. Antingen var Astrid Lindgren före sin tid, eller så upprepas allting, inklusive pandemier och inte minst krig i olika världsdelar.

    SvaraRadera
  6. Jag kan verkligen höra henne säga de orden.

    SvaraRadera
  7. Ja, den passar för tiden. Då liksom nu. Det är som om man önskar någon kunde väcka en från en konstig dröm... men det är ju på riktigt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det trist att den meningen, från 80 år tillbaka i tiden, känns helt aktuell ...

      Radera