söndag, januari 22, 2006

Att fånga dagen

En sak i taget.
Så ja, så ja.
Var sak har sin tid.
Tids nog hinner du med det där.
Ta´t lugnt (ibland med 50-talstillägget från tuggummireklamen ”ta en Toy”).
Fånga dagen.
Easy, gumman, easy.
Ta dagen som den kommer.
Du hinner.
En sak i taget.

Se där en rad enkönade argument. Enkönat, odiskutabelt maskulina.
För ur kvinnligt perspektiv ter sig livet oftast helt annorlunda.

Om jag tar det där nu, så kan jag klara av den andra grejen samtidigt, eller åtminstone i en liten kort paus. Innan jag fortsätter med grej nummer ett, som ändå måste passas ihop med uppgift tre och fyra.
Borde ut på promenad i det vackra vädret.
Soppåsen är full, vi tar den på vägen.
I hallen möter jag ett vilsegånget skopar som behöver putsas. Ger det en omgång i förbifarten.
Med höger hand rör jag en smet, samtidigt som den vänstra torkar av köksbänken.
Jo då, din tröja ligger på stolen, jag såg den nyss.
Visst, jag handlar mjölk på hemvägen.
Ja men köksgolvet då?
Tar en bal toapapper när jag ändå är i affären, det går alltid åt. Och hade inte sonen slut på rakblad?

Stickar eller stryker gör man framför teven, inte kan man bara sitta där och hänga.
Kul att du ringde! Nej, du stör inte alls, jag ska bara dra en gryta av spisen/stänga av ugnen/torka upp det jag nyss spillde. Och medan vi pratar jäser degen.
Den här chattfunktionen i datorn är ju jättebra, nu kan jag både maila och chatta samtidigt som jag pratar i telefonen.
Gjorde extra mycket av den där pastasåsen i förrgår, den räcker nog.
Måste rusa, gympan börjar, lunchar på skrivbordet, har ett möte redan klockan ett.
Vänta lite, ska bara kolla ett sms jag just fick.
Oj, tvättmaskinen är klar, den hinner jag tömma medan potatisen kokar, såsen går ju fort.
Glömde svara på det där mailet, gör det strax.
Släktingens födelsedag i dag – värt åtminstone ett kort telefonsamtal.

Det mesta ska ha hänt NYSS, och väldigt mycket händer absolut, oåterkalleligt samtidigt. Det handlar om effektivitet, som naturligtvis ibland går till överdrift. Kvinnor är bäst på att ha många bollar i luften, att jonglera i mästarklass med både människor och uppgifter.
Expertisen kallar det för simultankapacitet.
De få män som besitter denna egenskap har starka kvinnliga drag i sin personlighet.
Annars skulle det förstås inte gå att kombinera – samtidigt!

Folk som försöker framstå som mer filosofiskt lagda kallar det för att fånga dagen. Få ut det mesta.
De som inte står pall kallar det för stress.
Bara att välja. Och varje val kan som bekant också utgöra ett stressmoment…

Copyright Klimakteriehäxan

3 kommentarer:

  1. ja jag blev alldeles andfådd.. jag tränar ju på att göra en sak i taget.. hade glömt bort hur det kan vara..

    SvaraRadera
  2. Nä, så värst klokt är det väl ändå inte... men väldigt vanligt, inte sant?

    SvaraRadera
  3. Anonym10:46 em

    Otroligt vanligt och många gånger väldigt praktiskt att kunna hantera tillvaron så. Men överdrifterna är det som skadar en i längden. När simultankapaciteten övergår i associationsjobbande; en sak leder till en annan innan den första är klar - då rör man bara till det mer än uträttar saker. Och tyvärr är jag mästare på just det! I varje fall när jag städar.

    SvaraRadera