En perfekt vinterdag - med levande ljus

Sex minusgrader.
Strålande sol.
Knarr under sulorna.
Ingen vind, men ändå lite bett i kinderna.
En liten Jenny Nyström-tomte skulle passa perfekt i bilden, men kanske känner de sig lite främmande för gatumiljön.
Det är i alla fall så här det ska vara.
En perfekt vinterdag.
Kanske den enda på hela säsongen.
Den får vi lägga på minnet: måndagen den 2 januari 2006.

Faktiskt en lysande start på det nya året.
Måste bara ta en tur till Ikea och lämna tillbaka lite oplanerade (läs oönskade) spontanköpta julklappar.
Dessutom behöver vi mera stearinljus. Ibland funderar jag över vårt odiskutabla behov av sådana.
Vad är egentligen hemligheten med levande ljus?
Varför är det självklart att brinnande stearinljus förhöjer stämningen, plussar på mysfaktorn?
De gör ju faktiskt det.

Så här i jul- och nyårstider går stearinljusförbrukningen upp dramatiskt i vartenda svenskt hem. Och rätta mig om jag har fel – men visst har väl du också alldeles för många ljusstakar hemma? Och visst händer det ändå att du köper en, eller några, till?
Samt en ekonomiförpackning värmeljus och en rejäl bunt med kronljus.
Att inte ha ljus på lager är som att inte ha tvättade trosor i byrålådan.

Det är klart att de gamla teorierna om behovet av ljus i mörka vintertider stämmer. Men det är ju väldigt tydligt att vi inte nöjer oss med vilket ljus som helst när vi ska utsättas för ljusterapi av den gamla sorten.
Levande ljus ska det vara.
Så att vi kan sitta där och må bra. Och tindra som levande ljus, vi också.

Copyright Klimakteriehäxan