Alternativ till fotboll

I morgon smäller det.
Kulan i luften.
Fotbolls-VM startar.
Och jag, som trots allt är ganska road av sport, är redan fullständigt less på spektaklet.
Det går inte att öppna en tidning, lyssna på en radiokanal, kryssa sig fram i tevetablåerna. Vart man än försöker ta vägen även bredvid sportsidorna och -programmen är det fotboll, med kulturvinkel, med komikervinkel, med alldeles för stort allvar.
Var finns det fotbollsfria alternativet?

Så klart att det finns.
Jag kan tänka mig att rekommendera några andningshål.
Vad sägs om något så uråldrigt som ett gammaldags sällskapsspel?
Ta Kalaha, till exempel. Med rötterna i Afrika, flitigt spelat i Västindien, är det här en utmaning som är åldersneutral – lätt att lära, men aldrig färdigspelat, så att säga.

”A minute to learn – a lifetime to master” var reklamramsan för Master Mind när det lanserades på 70-talet (?) men det håller fortfarande, precis som Othello, som också kan spelas på nätet – det kan ju de flesta spel nu för tiden.
Backgammon är inget undantag, nästan lika vanebildande som sudoku, som numera inte saknas i någon enda trycksak med ett uns av självaktning, det är bara svårighetsgraden som varierar.
Man kan ju spara ett supersvårt till VM:s finaldag.

En stund i solstolen med prat eller musik i öronen är heller aldrig fel.
Jag tror att jag i stället för svenskmatchen mot Trinidad/Tobago ska premiärlyssna på Portugals nya fadodrottning Mariza, som påstås inte stå Amalia Rodriguez efter. Fick en cd med henne av en snäll Lissabon-resenär härom dagen, en som känner min faiblesse för argentinsk tango. Fado är portugisernas svar på den musikgenren.
Dessutom har jag självklart en hörbok på kö: Håkan Nessers "Kvinna med födelsemärke" - men om jag får rekommendera en gammal säker favorit så blir det Arto Paasilinnas "Harens år", i hård konkurrens med Albert Camus "Främlingen".

Och skulle det bli riktig svensk sommar, det vill säga grått och tunga moln, vill jag (med risk för att upprepa mig, men det är den värd) varmt förorda Björn Larssons ”Drömmar vid havet”. Vilken roman! Vilket historiebygge!
Själv ska jag läsa klart skildringen av en exotisk barndom i missionärskretsarnas Kongo - Lennart Hagerfors "Längta hem" och sedan skulle det kunna bli ännu en Donna Leon, vars mjukisdeckare jag tycker är lysande avkoppling.

För den som till äventyrs ändå vill ha LITE fotboll finns en pärla i barnbokshyllan, som gjord för att läsas högt och roa alla åldrar: Viveka Lärns serie om Ludde. Han är en liten kille som älskar fotboll över allt annat och till och med är med om att vinna Gothia Cup.
Vilket på sätt och vis är minst lika stort som ett vanligt världsmästerskap.

Copyright Klimakteriehäxan