En vän och kollega fyller kvällstidningarnas löpsedlar i dag.
Jag tycker rysligt illa om det.
Inte för att hon inte är värd uppmärksamhet, på löpsedlar eller annat sätt. Alla vänliga ord är välförtjänta och på sin plats.
Det är anledningen jag inte gillar.
Agneta Bolme Börjefors är död.
De senaste fem åren har vi suttit rygg mot rygg på redaktionen, samarbetat om diverse program, pratat inte bara jobb utan om böcker, kläder, barn, sjukdomar, världshändelser, skrattat mycket, skakat på huvudet åt ett och annat.
Agneta var en sann veteran, av det bästa slaget. Har ”alltid” funnits i tv-huset. Noggrann med orden, noggrann med sitt uppträdande. Hanterade såväl kändisar som ”vanligt folk” med finess. Snygg som få, dessutom med en fenomenal röst som utan ansträngning kunde förmedla olika stämningar.
Men det allra bästa med Agneta, det var att hon utstrålade en sådan värme, både öga mot öga och via tv-rutan.
I dag tänker jag på den värmen när jag möter hennes blick igen, fast på löpsedlarna.
Löpsedlar jag inte ville se.
Copyright Klimakteriehäxan
tisdag, augusti 12, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Utan att känna henne mer än som tv-tittare, förstod jag redan på Drutten-tiden att hon var en pärla, och sen dess har jag beundrat henne. Blev så himla ledsen när jag hörde det igår...
SvaraRaderaNågot jag alltid stör mig på när någon känd person går bort är att tidningarna ska skriva om den personens sista timmar eller dagar. Varför? Vad finns det för "allmänintresse" av att förmedla sånt? Låt den döde vila i frid och de anhöriga sörja i fred.
SvaraRaderaJag har också föreställt mig att hon var en bra människa och berördes starkt av nyheten om hennes bortgång.
SvaraRaderaFörstår dina tankar så väl...
SvaraRaderaSå jobbigt det måste vara för dig, som var hennes vän och kollega, att se tidningsrubrikerna. Har hittat hit via Bloggblad. Intressant blogg och din bok blev jag nyfiken på.
SvaraRaderaJag är en av de cirka 70-80% som har överlevt operationer och cellgift och strålning och blivit frisk från bröstcancer (tror jag...) Det berör mig alltid lika mycket att läsa eller höra om dem som det inte gått så bra för. Jag är ledsen att Agneta Bolme Börjefors var en av dom.
SvaraRaderaHon är, var ju ung..
SvaraRaderaJag ville inte heller läsa detta.
SvaraRaderaDet väcker tankar hos mig eftersom jag opererats för bröstcancer och fått cytostatika och strålning. Nu är det 6 år sedan, men oron kommer upp till ytan igen vid sådana här tillfällen.
Tack för din blogg som jag ofta läser.
Hälsar Ingela i Bollebygd
Visst är det sorgligt....
SvaraRaderaKram till dig som kände henne!
/Susanne