Trött på 4711?

Trött på den gamla vanliga Chanel nr 5? Vill sova i något annat än Ardens Green Tea? Står det rent av kvar en gammal flaska 4711, eller en Femme i badrumsskåpet (en höjdare från 70-talet i flaska prydd av svart spets)?

Det där med dofter, det är ett svårt kapitel. Om man börjat med White Linen, när är det dags att sluta? Vad är det som säger att billiga Date är sämre än något som det står Dior på?
Nu vet jag i alla fall att Alternativet finns, och vi talar om ett Alternativ med stort, väldigt stort A.

Man kan faktiskt få sin alldeles egen doft framtagen av en fransk parfymör som, för modehuset Jean Patous räkning, analyserar sin kund ur olika vinklar: vilka intressen, hurdan personlighet, vilken sorts liv.

Sugen? Bara att boka tid. Du blir upphämtad i limousin och får åka runt i den i Paris tillsammans med Monsieur, som på det viset förbereder den blandning av dofter han ska ta fram. Nej, det är inte billigt. Ungefär en halv miljon kostar det. Men behöver man känna sig exklusiv så …

Detta har jag inhämtat i radioprogrammet Stil, som sändes i P1 i förmiddags. Tyvärr hinner jag inte höra det så ofta som jag vill, men det är ett nyskapande, lysande program som Susanne Ljung gör. Hon får mode att bli spännande, att handla om människor, om historia och historier, om epoker – om stil helt enkelt. Och ja, det sänds i repris och går att höra på webben.

Förresten borde dagens sändning inspirera fler att plocka fram en gammal höjdarroman ur hyllan: Patrick Süsskinds "Parfymen" är klart läsvärd. Numera finns den i filmversion också, men den har jag inte sett.

Om den franske parfymören har gott om kunder? Ja, tydligen. Då undrar jag bara en sak: om man nu skulle ta och punga ut med den där halva miljonen – hur VET man då att ingen, absolut ingen annan går omkring och luktar likadant?

Copyright Klimakteriehäxan