tisdag, april 12, 2011

Trafik



Diskuterade med mig själv en stund i morse om det kanske, kanske skulle vara läge att ta cykeln till jobbet. Om jag startar lite sent, när värsta rusningen är över, så är det möjligt att överlevnadschansen ökar väsentligt?
Men det blev bussen ändå.
Fast jag inser att det finns cyklister (och mopedister) på andra ställen i världen som skulle beteckna morgonrushen på Skeppsbron i Stockholm som lugna gatan.

Copyright Klimakteriehäxan

6 kommentarer:

ela sa...

Oj Oj Oj - cykelhelm där är ju en bortkastad utgift. (Skriver jag som är lycklig lottad att ha cykelväg på 4 km mellan hemmet och jobbet)

ela sa...

Jag menar på filmen - inte Skeppsbron!

♥ Hannele sa...

en av mina tant-kompisar i sextioårs ålder cyklar varje dag i centrala Stockholm.

Klimakteriehäxan sa...

Hennes chans att bli 70 minskar för varje cykeltur, jag lovar!

Bloggblad sa...

Ojoj, det var nära några gånger där under de två minuterna jag kollade.

Livhanken verkar ingen vara rädd om...

Miss Gillette sa...

Vilken vacker film! En sorts kadrilj med lite friare turer. Det som impar mest på mig är hur smidigt allting flöt, vilken koll alla hade på sina medtrafikanter. Jag satt och njöt av hur elegant allting kuggade i vartannat och blev förvånad när det tjorvade till sig där med början vid 1.30 ungefär. Men när proppen väl löste upp sig flödade det ju på igen lika fint efter bara några sekunder.

En väldigt tydlig illustration till min övertygelse att allting går hur bra som helst i de allra flesta fall.