Förstår den moderna människan/bokläsaren Selma Lagerlöfs ord?
Det är Svenska Dagbladet som ställer frågan i en quiz i dagens tidning och radar upp några uttryck som förvisso inte används i dagligt tal av folk som är födda efter 1980, men ord som prytt sin plats i Selmas fantastiska livsverk. Tio ord lyfts fram, och man får tre svarsalternativ att välja mellan:
levebrödSelma som bokstöd. Design Jan Landqvist. |
spång
obygd
säll
vattenpuss
boett
tadelfri
dervisch
Jag hade inget problem med något av dem, men det kan förstås dels bero på min ålder, dels på att jag är född värmlänning precis som Selma. Tyvärr hittar jag inte quizzet på nätet, men jag lovar komma med rätta svaret om någon undrar och känner sig tveksam. Skriv i en kommentar i så fall!
Copyright Klimakteriehäxan
UPPDATERING: Nu finns alla orden förklarade i en kommentar här nedan.
Kan lugnt säga att jag har problem med de flesta av orden. Det första tre orden var dock inga problem:-) Ungefär lika "svårt" som att tolka Karin Smirnoffs trilogi med egna uttryck som verkar dialektalt just för Norrland...
SvaraRaderaSamtliga är väl tämligen ålderstigna vid det här laget. Avvaktar om fler undrar innan jag lägger ut svaren.
RaderaJag kunde alla orden utom det sista. Jag tror jag är hyfsat bra på dialekter, ett intresse.
SvaraRaderaFast det här är väl inte dialektala ord, egentligen? Möjligen mer frekvent använda i vissa regioner än i andra. Lätt föråldrade, dock. Men Selma har ju vid det här laget varit död ganska länge ...
RaderaNej nej, jag menade inte dialektala, tankarna gick fel, när jag läste föregående talare om norrländskan. Jag kunde de ålderstigna orden, och jag är ff intresserad av dialekter ;)
RaderaSelma visar Körkarlen i svtPlay:
SvaraRaderahttps://www.svtplay.se/video/1254989/korkarlen
100 år gammal filmatisering, Selma skrev ofta som ett filmmanus, nytt på hennes tid.
Hon var en föregångare på många sätt.
RaderaDervisch var nytt för mig, men de övriga känner jag till. Ganska tråkigt när man med åren kommer längre och längre från ursprungstexterna, när de skrivs om för att underlätta. Jag vill hellre ha kvar texterna som de är, och själv kolla upp de ord jag inte förstår.
SvaraRaderaJa det där med att modernisera klassiker, det är en knepig historia!
RaderaHär är de förklaringar tidningen valde att bjuda på (då får ni tyvärr klara er utan de ibland ganska skojiga, men felaktiga, alternativa förslagen)
SvaraRaderalevebröd = försörjning
jämmerlig = mycket dålig
spång = smal gångbro (över bäck)
förliden = (nyss) passerad
obygd = glest bebyggd och avlägsen trakt
säll = lycklig
vattenpuss = liten vattenpöl
boett = fodral (baksida) till fickur (alla klockor, min anm)
tadelfri = oklanderlig
dervisch = medlem av religiös orden inom islam
Nej, det är nog rent svenska ord allihop, dervisher har vi väl inte, men jag som bara besökt Värmland några gånger, kunde allihop utan minsta tvekan.
SvaraRaderaLäste mycket redan som barn, ofta i gamla böcker ur Sagabiblioteket.
Klart svenska ord, fast gammeldags. Några ganska vackra tycker jag: förliden, levebröd, säll.
RaderaHar hört alla, tre jag var osäker på, använt någon enstaka. Vattenpuss, obygd och spång är väl ord som fortfarande används ganska "normalt" . Boett känns i dag mer som en fackterm.
SvaraRaderaJämmerlig, det låter så Astrid Lindgren för mig. 🙂
Jag kan nog tänkas använda de flesta än i dag. Fast inte förliden, inte heller tadelfri.
RaderaInga problem alls med orden. Å andra sidan lärde man sig ju en hel del förr som inte bara var influerat av det engelska språket.
SvaraRaderaOch jag är inte värmlänning. Men läst mycket har jag gjort i alla år. Språk och ord är en tillgång.
Ett stort ordförråd är en stor rikedom!!!
RaderaTack för översättning, jag hade inte hört dervisch, fick en association till servis, haha
SvaraRaderaRätt sällan man, i alla fall jag, pratar om dervischer ... men det är något med att de snurrar väldigt när de dansar!
Raderadervisch - medlemmarna av vissa mystisk-religiösa muslimska ordnar, motsvarighet till den kristna munken
SvaraRadera