lördag, januari 16, 2021

Selmas språk

Förstår den moderna människan/bokläsaren Selma Lagerlöfs ord? 

Det är Svenska Dagbladet som ställer frågan i en quiz i dagens tidning och radar upp några uttryck som förvisso inte används i dagligt tal av folk som är födda efter 1980, men ord som prytt sin plats i Selmas fantastiska livsverk. Tio ord lyfts fram, och man får tre svarsalternativ att välja mellan:

levebröd
Selma som bokstöd. Design Jan Landqvist.
jämmerlig
spång 
förliden
obygd
säll
vattenpuss
boett
tadelfri
dervisch

Jag hade inget problem med något av dem, men det kan förstås dels bero på min ålder, dels på att jag är född värmlänning precis som Selma. Tyvärr hittar jag inte quizzet på nätet, men jag lovar komma med rätta svaret om någon undrar och känner sig tveksam. Skriv i en kommentar i så fall!

Copyright Klimakteriehäxan

UPPDATERING: Nu finns alla orden förklarade i en kommentar här nedan.

19 kommentarer:

  1. Kan lugnt säga att jag har problem med de flesta av orden. Det första tre orden var dock inga problem:-) Ungefär lika "svårt" som att tolka Karin Smirnoffs trilogi med egna uttryck som verkar dialektalt just för Norrland...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Samtliga är väl tämligen ålderstigna vid det här laget. Avvaktar om fler undrar innan jag lägger ut svaren.

      Radera
  2. Jag kunde alla orden utom det sista. Jag tror jag är hyfsat bra på dialekter, ett intresse.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast det här är väl inte dialektala ord, egentligen? Möjligen mer frekvent använda i vissa regioner än i andra. Lätt föråldrade, dock. Men Selma har ju vid det här laget varit död ganska länge ...

      Radera
    2. Nej nej, jag menade inte dialektala, tankarna gick fel, när jag läste föregående talare om norrländskan. Jag kunde de ålderstigna orden, och jag är ff intresserad av dialekter ;)

      Radera
  3. Selma visar Körkarlen i svtPlay:
    https://www.svtplay.se/video/1254989/korkarlen

    100 år gammal filmatisering, Selma skrev ofta som ett filmmanus, nytt på hennes tid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hon var en föregångare på många sätt.

      Radera
  4. Dervisch var nytt för mig, men de övriga känner jag till. Ganska tråkigt när man med åren kommer längre och längre från ursprungstexterna, när de skrivs om för att underlätta. Jag vill hellre ha kvar texterna som de är, och själv kolla upp de ord jag inte förstår.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det där med att modernisera klassiker, det är en knepig historia!

      Radera
  5. Här är de förklaringar tidningen valde att bjuda på (då får ni tyvärr klara er utan de ibland ganska skojiga, men felaktiga, alternativa förslagen)
    levebröd = försörjning
    jämmerlig = mycket dålig
    spång = smal gångbro (över bäck)
    förliden = (nyss) passerad
    obygd = glest bebyggd och avlägsen trakt
    säll = lycklig
    vattenpuss = liten vattenpöl
    boett = fodral (baksida) till fickur (alla klockor, min anm)
    tadelfri = oklanderlig
    dervisch = medlem av religiös orden inom islam

    SvaraRadera
  6. Nej, det är nog rent svenska ord allihop, dervisher har vi väl inte, men jag som bara besökt Värmland några gånger, kunde allihop utan minsta tvekan.
    Läste mycket redan som barn, ofta i gamla böcker ur Sagabiblioteket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klart svenska ord, fast gammeldags. Några ganska vackra tycker jag: förliden, levebröd, säll.

      Radera
  7. Har hört alla, tre jag var osäker på, använt någon enstaka. Vattenpuss, obygd och spång är väl ord som fortfarande används ganska "normalt" . Boett känns i dag mer som en fackterm.
    Jämmerlig, det låter så Astrid Lindgren för mig. 🙂

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan nog tänkas använda de flesta än i dag. Fast inte förliden, inte heller tadelfri.

      Radera
  8. Inga problem alls med orden. Å andra sidan lärde man sig ju en hel del förr som inte bara var influerat av det engelska språket.
    Och jag är inte värmlänning. Men läst mycket har jag gjort i alla år. Språk och ord är en tillgång.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett stort ordförråd är en stor rikedom!!!

      Radera
  9. Tack för översättning, jag hade inte hört dervisch, fick en association till servis, haha

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rätt sällan man, i alla fall jag, pratar om dervischer ... men det är något med att de snurrar väldigt när de dansar!

      Radera
  10. dervisch - medlemmarna av vissa mystisk-religiösa muslimska ordnar, motsvarighet till den kristna munken

    SvaraRadera