Lyssnar just nu på romanen "Madonna i päls" (Kürk Mantolu Madonna) av den turkiske författaren Sabahattin Ali. Den finns som radioföljetong och jag nappade för det kändes som något ganska exotiskt! Författaren kom ihop sig med Atatürk och hamnade i fängelse. 1948 mördades han, oklart varför, bara 41 år gammal. Nu, mer än sjuttio år senare, har hans böcker återupptäckts och blivit storsäljare i Turkiet. Och eftersom jag på lördagar numera är på jakt efter Veckans mening, något jag nyss läst och som fått mig att stanna upp ett ögonblick extra, hamnade jag "rätt". Veckans mening är ett påfund från Skriv-Robert och detta hittade jag att bidra med (och tyvärr kanske att känna igen sig i?):
När en vän eller bekant råkar ut för en olycka är vår första reaktion lättnad över att ödet inte drabbat oss själva, och därför visar vi oss gärna medlidsamma och förstående mot de stackare som råkat illa ut i vårt ställe.
Copyright Klimakteriehäxan
Inlägg
toppen med radioföljetonger
SvaraRaderaJa verkligen!
RaderaPrecis så är jag övertygad om att det är.
SvaraRaderaTror också att det tämligen mitt i prick.
RaderaJag är den förste att erkänna att det faktiskt är så. Även om man får dåligt samvete av det ibland. En klok mening.
SvaraRaderaKlarsynt. Och kanske kan den få oss att tänka ett litet extra varv?
RaderaTack för lästipset! Låter som en bok för mig eller en följetong att lyssna på. Meningen är talande och i många sammanhang är det så.Men när det gällt mina döttrar, barnbarn och man så har det inte känts så här.
SvaraRaderaKul när det är lite annorlunda läsning.
RaderaNej, inom familjen tror jag ingen tänker så.
Kan ligga något i det, men bara om det är utanför familjen.
SvaraRaderaJag tyckte ju Radioföljetongen har varit rolig men nu har jag snöat in mig helt i Storytels ljudböcker eller e-böcker. Dock svårt att plocka en mening ur en ljudbok, känns det som...
Jag kör både Nextory och Radioföljetong. Men visst, fick backa ett par gånger för att skriva av meningen korrekt!
RaderaMen åh, finns den som radioföljetong?! Då ska jag passa på. Blev nyfiken på den när månadens språk var turkiska.
SvaraRaderaFast den där meningen... Lättad kan man säkert känna sig över att det inte var man själv eller ens närmaste som drabbades, men nog kan man känna medlidande oavsett det.
Medlidande/empati är viktigt!
RaderaVet inte om jag håller med Ali där, inte i den ordningen i alla fall. Lättnaden kommer definitivt efter beklagandet/medlidandet. Och jag är inte ens säker på att jag skulle tänka så...
SvaraRaderaKan nog hålla med dig om ordningen!
Raderadu som gillar Selma har väl sett Körkarlen i svtPlay:
SvaraRaderahttps://www.svtplay.se/video/1254989/korkarlen
Ja fast för rätt längesen!
Radera100 år gammal filmatisering, Selma skrev ofta som ett filmmanus, nytt på hennes tid.
RaderaKände inte alls till författarnamnet, men så har jag nog rätt dålig koll på turkiska författare. Och nej, vad gäller meningen, det är inte min första reaktion. Varför skulle man tänka på sig själv när någon annan råkat illa ut? Det där fattar jag nog inte. Min första reaktion skulle bli: Vad kan jag göra för att hjälpa/stötta. Kanske har det att göra med vad man huvudsakligen har jobbat med i livet tänker jag... eller?
SvaraRaderaDin reaktion är betydligt "bättre" än den han beskriver i boken ... Vad gäller turkiska författare så vet jag bara två, Kemal och Pamuk, och det tar en ju inte så långt!
Radera