onsdag, februari 03, 2021

Den mystiska flugan

Jag blir inte klok på flugor. 
Vi kommer till vårt hus i Barndomslandet, ett hus där vi inte bor permanent. Det har inte varit öppnat på veckor. Inget fönster står på glänt. Men flugorna, de finns. De flesta är dock som den på mitt foto: döda.

Förmodligen har den dött svältdöden. Den är hur som helst i högsta grad avliden. Har flugit färdigt, producerat sitt irriterande surr för sista gången. Ligger med fötterna i luften. Sörjd av ingen, faktiskt.

Det är förstås på sommaren de är som vanligast, de där flygfäna. Likväl verkar det vara gott om dem också vintertid. Och jag blir verkligen inte klok på hur de fungerar. Varje gång vi kommer hit får jag plocka döda flugor. De ligger i fönsterkarmarna, på golvet, i lampor, i vrårna. 

Alltså måste vi ha en liten äggkläckningsanläggning för flugor någonstans i kåken. Annars skulle de ju ta slut, så att säga. Men det gör de inte! Tre glatt surrande individer har jag mött i badrummet, och jag har lyckats lura alla tre att flyga ut när jag öppnat fönstret. Hoppas att nån hungrig domherre hunnit ta dem innan de ramlat djupfrysta till marken.

En "vanlig" husfluga framstår faktiskt som mystisk. Den lever högst en månad, ofta lite kortare. Förmodligen ägnar den sig först och främst åt fortplantning. Men vad överlever den på i ett tomt hus? 

Flugan är inte petig med maten, käkar både bajs och annat otyg om den kommer åt, fast jag tycker inte vi har något framme som skulle kunna locka. På kropp och fötter kan den ha med sig bakterier som vi helst inte vill träffa på. Och det är inte för inte som tillhygget flugsmälla är både klokt och praktiskt att ha lättillgängligt.

När jag tittar på fotot jag tog av en av de där snyltgästerna blir jag påmind om en legendarisk kvinna: myggforskaren Walborg Thorsell (1919-2016). Inbjuden som gäst till ett pratprogram i tv kom hon, medförande ett gäng stickmyggor i en bur.
-Usch, sa jag, det där är djur jag verkligen vill slippa umgås med!
-Dumt, sa Walborg, ser du inte så fina de är? Titta bara på vingarna! Vilken sinnrik konstruktion!
Sedan öppnade hon en lucka och stoppade in sin hand så att blodsugarna fick sig ett skrovmål.

Människans syn på och inställning till insekter kan verkligen variera. Jag fortsätter att använda flugsmälla, fast visst vore det trevligare att slippa, åtminstone på vintern!

Copyright Klimakteriehäxan 

11 kommentarer:

  1. som barn hade jag mars-april levande flugor som husdjur i en tändsticksask, när de började vakna i vårsolen.
    I vår trädgård har vi biologisk mångfald, de nyttiga insekterna äter de skadliga, våra äpplen och rosor får vara i fred (har man bara ett fruktträd på en kal gräsmatta, så har insekterna inte mycket att välja på)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack och lov har vi inte biologisk mångfald i vårt hus ... det räcker så bra med flugorna! Det där med att de vaknar, det är väl en myt eftersom deras livstid är så kort?

      Radera
    2. Vi har inga flugor inomhus, varken sommar eller vinter, det förvånar mig eftersom vi har kohage ganska nära (mina barndomsflugor var levande mars-april, stora i stan)

      Radera
    3. När vi haft hästar i närheten har vi plågats av bromsar, det är ännu värre än flugor.

      Radera
    4. (vi bor på Sveriges hästtätaste ö men några bromsar har vi inte sett)

      Radera
  2. När vi flyttade hit för över 17 år sen så hade huset stått tomt några månader. Vi köpte det i november och flyttade hit i juli, men vi var hit en gång månaden innan dess. Vid inflyttningen så vimlade det av flugor överallt. Men när dom var ihjälslagna med flugsmällor så var dom en vacker dag borta - sen dess har vi aldrig haft bekymmer med flugor. För att vara säkra att slippa dom på altanen så sätter vi upp en flugsamlare på baksidan av garaget och den brukar vara alldeles full framåt sensommaren.....
    KRAM/Susie

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Våra" flugor verkar inte vara villiga att överge oss ... men nån flugsamlare har vi förvisso inte.

      Radera
  3. Hahaha! Ja, den frågan har jag ställt mig ofta när jag sett döda flugor ligga på fönsterbräden. Nu kan jag säga att jag aldrig sett en död eller levande fluga i lägenheten här under vintern. Men just i äldre hus/fritidshus/bodar utan värme har jag ju sett "liken". Däremot läste jag i en blogg att det är mycket vanligt att bananflugor visar sig under vintern - levande varelser alltså. Men inte ens de har jag sett till min stora glädje:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. I stan har vi bananflugor ibland (de tål inte kryddnejlikor, tips!) men här på landet är det vanliga flugor som regerar. Huset är alltid uppvärmt, så de fryser inte ihjäl inomhus.

      Radera
  4. Flugor är inte så kul, men de bits inte i alla fall, otrevliga i alla fall, ja, flugsmällare finns på landet hos oss också!

    SvaraRadera