En outhärdlig karl

Alltid när klassikern "Moment 22" (Catch 22) av Joseph Heller kommer på tal får jag lite dåligt samvete. Jag har nämligen inte läst den. Jo, jag har börjat, men en bit in – oklart efter hur många sidor –fick jag bara nog. Stod inte ut med Yossarian. Vilken jubelidiot! Outhärdlig! Hopplös!

Nu känns det i alla fall lite bättre, för jag har fått svart på vitt på att jag inte är ensam. Varje månad söker nästan (svindlande!) 50 000 personer på Google för att få hjälp att hänga med i storyn, förstå sig på den där märklige mannen. Detta är kartlagt, någorlunda vetenskapligt som jag förstår det, av Journalistic.org, en brittisk satsning (i samarbete med en säljsite, oklart samband) på redaktionellt material som man kan ta del av.

Samma undersökning visar också att det är just det där med att man inte tål en huvudperson som får läsaren att slå ihop bokens pärmar för gott. 83% avbryter sin läsning av den anledningen, precis som jag gjorde. 

Två andra klassiker som också kommer högt på den här listan över böcker man inte klarar av är George Orwells "Djurfarmen" (Animal´s Farm) och William Goldings "Flugornas herre" (Lord of the Flies), men de båda har jag i alla fall läst ut, med behållning dessutom. Borde möjligen läsas om.

Fast Yossarian kommer jag inte att ge någon ny chans. Han var inte rätt man för mig, även om jag vet att det finns de som älskar honom. Men andra böcker av Joseph Heller har jag gillat.

Copyright Klimakteriehäxan