Grattis och hoppsan, Kerstin!

Hon blir åttio i dag, Kerstin Thorvall.
Hyllas inte bara på själva födelsedagen i tidningarna, utan får dessutom en massa beröm för sin diktsamling som lämpligt nog släpps samtidigt.
I somras ramlade jag på en av hennes gamla böcker, ”Tänk om det är klimakteriet?”, på en loppis. Naturligtvis var jag tvungen att köpa den.

Jag har läst många av Thorvalls böcker tidigare. Det här visade sig vara en skrift (från 1982) som dels ägnar sig åt fakta om t ex östrogen, dels berättar historier ur det Thorvallska livet, som hennes läsare genom åren blivit tämligen förtrogna med.
Själva inledningen på boken gör en vänligt stämd. Jag citerar:
”Jag vet. Förr eller senare kommer man in i den fatala ålder, när leopardmönstret blir en oemotståndlig frestelse. Men håll emot. Försök klara det med ett skärp eller en portmonnä.”

Se det var en samvetsfråga det. Nog har det väl tassat en och annan leopard genom garderoben – och i ärlighetens namn tror jag att någon dessutom blivit kvar. Fast jag har varken bälte eller något plånboksliknande, om det kan gälla som försvar?
Kerstin Thorvall förmedlar också handfasta råd som måste få en att skratta eller åtminstone le. Eller vad sägs om att den mogna kvinnan, som skaffat en ny älskare, helst bör inta liggande ställning i mannens närvaro, eftersom fläsket ser mindre hängigt ut när man ligger ner? Ett råd till i samma intima situation: svep in dig i ett vackert skynke om du MÅSTE gå upp när han ser på – det draperade tyget gör dig sexigare och mer spännande.
Hej och hå.

Vi tar ett citat till som kan verka uppmuntrande:
”Kom ihåg att du aldrig ser ut som du ser ut när du står ensam i badrummet och ser dig i spegeln.”
Inser plötsligt att det där precis lika gärna kan vara nedslående… det beror ju på vad man får för intryck av den där människan som tittar tillbaka på en…

Nu ska jag slänga mig på sängen och bläddra lite mer i bokan, födelsedagsbarnet till ära - och om jag reser mig blir det med lakanet nonchalant draperat kring kroppen. Vem vet, det kanske fungerar även på den gamla vanliga karlen?
Förresten undrar jag om uttrycket ”Hoppsan, Kerstin” som jag hört många gånger möjligen kan ha något med fru Thorvall att göra? Kanske något för en folklivsforskare att ta tag i.
Hur som helst: grattis, Kerstin!

Copyright Klimakteriehäxan