En väninna som bor utomlands ringde. Det gör hon inte så ofta, men nu var hon upprörd och hade ett angeläget ärende.
I över trettio år har hon levt på en kombination av engelska och spanska.
Tro inte att hon för den skull glömt sitt modersmål.
Tvärtom, hon talar en förtjusande välvårdad svenska utan vare sig gamla eller nya konstigheter. Ett språk som alltså inte omfattar varken honba eller keff eller bafatt, men som heller inte slirar runt i gamla Åsa-Nisse-formuleringar från 50-talets konstgjorda Småland.
Bara vacker, effektiv, för alla lättbegriplig talad svenska.
Hon gillar helt enkelt vårt gemensamma språk – och tycker att det ska tas om hand, skötas och vårdas som andra saker man värdesätter.
Nu har hon alltså blivit upprörd, rent av arg.
-Vad håller folk på med? fräste hon i mitt öra.
-Vad har dom gjort med ATT? Det gamla förtjusande infinitivmärket ATT! Vem har kommit på att det ska skrotas? Det låter inte klokt!
Oj oj oj så rätt jag tycker att hon har.
Vi minns ju svenskfröken – min gick under smeknamnet Räkan – som med grammatikboken i högsta hugg predikade: futurum är det om man använder ”skall”, eller”kommer att”.
Just så. Kommer ATT. Inte bara kommer.
-Mina ungar kommer äta hos mormor, säger den nya föräldragenerationen.
Förhoppningsvis kommer den där mormodern ATT laga något åt de små liven.
”Polisen kommer gripa rånaren” skriver rubriksättare på dagstidningens redaktion.
Då känns det tryggt att veta att det vilken dag som helst kommer ATT begås nya rån – så att både polis och rubriksättare får nya chanser.
-Mitt lag kommer kunna vinna allsvenskan, säger sportfånen trosvisst.
Vore väl kul om fotbollsvännerna skulle komma ATT tippa rätt någon gång.
Och så radions kulturnytt i morse: fans kommer samlas för att hylla New Jerseys store son Bruce Springsteen.
Kommer Brusan sjunga månntro?
Plötsligt slår det mig att det är tur för folkets främste språkguru Fredrik Lindström att min väninna inte kunde se den stora tv-succén ”Värsta språket”.
Han tycker naturligtvis inte att man behöver bita sig fast i ett litet trebokstavigt ATT.
För, för att citera en annan gammal tv-succé, det går väl lika bra med selleri.
Men det kan man komma ATT få ångra.
I alla fall om min språkmedvetna väninna hör på.
Copyright Klimakteriehäxan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Fast värre är väl ändå när det ska pratas "fint" och det talade "att" (å) görs om till "och"...
SvaraRadera"Vi kommer och genomföra det här..."
Det har jag hört SÅÅÅ många gånger, och då ser jag hellre att de skippar "att-et" helt.
Jag var motvalls länge och ville vårda och bevara, men har insett att språket lever och att det inte går att kämpa emot. Men så länge jag lever kommer jag att värna om (OBS! inte bara "värna") de gamla fina småorden!