onsdag, maj 07, 2008

Bäst i bästa mamma-landet

Grattis på Mors Dag, så här lite i förväg!
Gratulationerna gäller oss som är mödrar i världens bästa mamma-land. Sverige heter det, och är just nu som alla finast inte bara för mammor, eftersom i princip hela riket från norr till söder andas vår och nästan sommar och ljusnande framtid, inte bara för studenter - utan för alla.
Men någon ljus framtid finns det inte inom synhåll för de 200 miljoner barn under fem år som inte får den hjälp, den vård, den föda de behöver. Alltså dör många av dem, oundvikligen. Andra får sviter för livet, som under alla förhållanden blir kort.

Det är Rädda Barnen som har jämfört villkoren för mammor i 146 länder världen över. I botten på listan ligger afrikanska nationer: Jemen, Tchad och Niger. Där finns inga betalda barnledigheter att njuta av, inget dagis eller förskola att ta barnen till, ingen barnavårdscentral där man kan söka hjälp när orosmoln seglar upp på föräldrahimlen.

Sköterskorna på BVC tillhör min mamma-tids hjältar. Den som jag och mina barn oftast träffade hette Gunnel, och hela hon var en pärla. När man än kom, vad man än frågade om utstrålade hon lugn och värme och visste besked, ett enda stort trygghetspaket med mörkblonda permanentlockar, blåa jeans och glasögon lite nerhasade på näsan.

Vid ett tillfälle
jag särskilt minns gick hon omkring med en baby på armen. Ungen vilade med huvudet i hennes armbågsveck, han låg på mage, han följde storögt verksamheten. Dessutom låg han kvar medan det blev vår tur hos Gunnel.
Jaha, skulle inte den där babyn lämnas tillbaka till sin mamma? Nu när vi hade kommit?

Nej, inte den här gången, vi kunde ju prata ändå, sa Gunnel. Det hade hon rätt i, jag hade inget akut att komma med, vårt besök var ren rutin.
Det var däremot inte fallet med babyn på hennes starka sköterskearm. Utan att avslöja detaljer framgick det, att mamman ifråga förtvivlad kommit inrusande, ingen uppgjord tid, inget förberedande samtal.
Barnet hade skrikit i mer än ett dygn, alla försök till tröst misslyckades, barnet skrek ännu mer, mamman var i upplösningstillstånd, läget blev hela tiden bara värre.

Tills Gunnel tog ungen, la honom på armen, la mamman på en brits med en landstingsfilt och sa åt henne att sova.
Barnet blev tyst, mamman svimmade väl i princip – och BVC-Gunnel hade gjort ännu en insats för mänskligheten.
Det är sådana som hon som gör Sverige till världens bästa mamma-land, i alla fall om ni frågar mig.

Copyright Klimakteriehäxan

Hela rapporten Mother´s Index här.

5 kommentarer:

  1. Det är hemskt när man tänker på hur en del barn växer upp och då tänker jag inte enbart på de afrikanska länderna utan även barn i vår närhet. Sverige har ett utbyggt och bra nätverk, men som i alla nät så finns det hål man kan slinka igenom. Tyvärr.

    Vilken ljuvlig historia om er BVC-sköterska. Såg du Sthlm på ettan i måndags? Om mamman som födde barnet hon inte ville ha och om taxichafförens ingripande i hennes liv. Det var också en underbar historia.

    SvaraRadera
  2. När mitt andra barn var nyfött, hade jag turen att bo på en ort där en äldre släkting var BVC-sköterska... Vi umgicks mycket, och hon ställde upp när som helst och svarade på frågor om prickar och sånt... Det var värt mycket.

    SvaraRadera
  3. Jag såg också Sthlm och gillade det - första delen hade jag missat. Sedan har man ju Barnmorskorna också, jättebra! Och ens respekt och beundran för folk i vårdsvängen bara växer!

    SvaraRadera
  4. När mina stora barn var småbarn hade vi två stycken Gunnel, fast de hette Gull-Britt och Solveig. Båda är numera pensionerade. De visste allt om täppta små näsor och prickar av alla slag. Och de hade jour och kom på hembesök om ungarna var sjuka och oron blev för stor. BVC-besöken var täta och gemenskapen mellan föräldrarna i det varma väntrummet där barnen kröp omkring i bara underbyxor var stor.

    Numera är BVC-sköterskorna i min egen ålder eller yngre och jättestressade. BVC-kontrollerna är glesa och snabbt avklarade. Distriktsjouren har landstinget sparat bort för länge sedan.

    SvaraRadera
  5. Gunnel låter som en sann hjältinna. Måtte någon komma på att ge henne ordentligt betalt, sådant lugn och sådant kunskap är ju fantastisk!

    SvaraRadera