Jag har fått en del mail med anledning av att boken "Klimakteriehäxan" kommit ut. Samma fråga återkommer: hur har jag nu firat denna händelse, förvisso rätt speciell i mitt liv?
Jo, det är klart, man har hört talas om storslagna releasepartyn där champagnen flödar och snittarna är klädda i gåslever och ädel kaviar.
Har vi nu ägnat oss detta, jag, Maken, Sonen och Dottern – som förvisso är att betrakta som de närmast sörjande? Har jag dränkt alla mina bekanta i vin? Har jag vandrat på rosenblad?
Svaret kan möjligen bli snudd på chockartat.
Men så här är det:
Boken kom i torsdags. Jag hämtade ut den på posten, tog upp den i lägenheten och slet naturligtvis upp omslaget för att få se hur den såg ut, egentligen, hur den kändes att hålla i handen, på riktigt.
Grät jag? Nej, min lipsillsgen höll sig lugn.
Skrattade jag? Nej, men jag log nog. Hult, antagligen, men ingen var närvarande och alltså finns inget vittne som kan beskriva hur brett leendet var.
Sedan åt vi tunnpannkakor med sylt och drack lättmjölk. Det var jättegott, vi hade inte käkat pannkakor på flera veckor.
Så kan man alltså högtidlighålla sin debut mellan hårda pärmar, bara så ni vet.
Copyright Klimakteriehäxan
lördag, maj 24, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
När min senaste (sista hoppas jag inte) kom ut, gick det lika stillsamt till, fast jag fick vänta i flera veckor... förseningar, förseningar... Men oj vilket releaseparty jag bjöd bloggarna på... :) Fejkat in i minsta detalj, förutom att vi åt lite gott...
SvaraRaderaHär kan du se min släppfest: http://www.blogger.com/post-edit.g?blogID=14026337&postID=115946451783878227
SvaraRaderaNähä du Bloggblad, inte kommer jag till nån släppfest på den där adressen. Har försökt flera gånger!
SvaraRaderainsläppt till efterfest, jag gillar också pannkakor
SvaraRaderahttp://bloggblad.blogspot.com/2006_09_01_archive.html
SvaraRaderaPå den här går det kanske bättre - scrolla ner två inlägg bara.
NU gick det bättre! Och såg trevligt ut! Gillar att du hade tv-soffan så lättillgänglig!
SvaraRaderaJag ska ha ett litet enkelt kalas för "närmast sörjande". En annan lirar ju inte i toppligan med deckardrottningarna, utan snarare i korpserien ...
Hehe... och då är väl jag i gärdsgårdsserien... :)
SvaraRaderaJag är impad av att du fått in din bok med reklam lite här och där - det är A och O har jag förstått.
Missförstå mig rätt: att boken är bra är förstås ännu viktigare ejänkligen (som vi säger här) men marknadsföring verkar tyvärr styra det mesta.
SvaraRaderaEjänkligen (oj vad jag HATAR det) är det nog mindre viktigt hur bra boken är, det är den grymma sanningen. För en bok ingen hört talas om blir ju heller inte köpt annat än i minimalt antal. Så visst handlar det om marknadsföring, och det är inte enkelt!
SvaraRadera