söndag, januari 08, 2017

Framtidens oskrivna blad

Jag har just satt fart på år 2017. Vilket betyder att jag plockat in nya almanacksblad i min lilla kalenderpärm. Papperssidor i en skinnbok, faktiskt, där man köper lösa blad år efter år. Möjligen kan jag därmed anses reaktionär och extremt gammaldags, men nu är det en gång så att jag gillar att bläddra i den där lilla boken, skriva in saker jag behöver komma ihåg och det funkar förvånansvärt ofta.

I min omgivning ser jag hur folk använder en kalender i sin mobil. De påstår dessutom att det är väldigt väldigt praktiskt. Man kan exempelvis få mobilen att vissla när det är dags för en bemärkelsedag som bör firas. Min filofax tiger förvisso still. Spelar ingen roll, vi är oskiljaktiga.

Fast nu visar det sig att jag är långt ifrån ensam. Ett enda kalenderföretag säger sig sälja sju miljoner exemplar årligen. Och det är inte bara gamla människor (dit måste jag väl räknas numera?) som vill ha papperskalender. Yngre människor kompletterar sin digitala almanacka med en pappersvariant, speciella skoldagböcker säljer också bra. Skulle den där siffran stämma måste det också betyda att många inte nöjer sig med en pappersvariant!

Kanske är detta en reaktion mot de senaste årens "digitala hysteri" säger en beteendevetare till Tidningarnas Telegrambyrå. En papperskalender kan vara en statusmarkör om det är snygg eller bara originell. Och faktum är att om man använder sin analoga almanacka som back up till den digitala minskar risken att värdefull information går till spillo.

Nu har jag kanske inte så värst mycket värdefulla data i min lilla röda ringpärm, men vi är i alla fall inne på vårt tionde gemensamma år (ungefär) medan kalendern i min mobil är helt tom.
Länge leve pappersboken, även i kalenderns form! Och tänk så många tomma sidor som nu bara väntar på att fyllas! Oskrivna blad för framtiden!

Copyright Klimakteriehäxan

4 kommentarer:

♥ Hanneles bokparadis sa...

jag köpte en liten av papper på flygplatsen, skriver upp saker - men glömmer att läsa.

Emma, Sol som sol? sa...

Jag använder främst mobilens kalender men har även pappersformat i t ex köket där jag noterar poolens skötsel. Det blev lite översiktligare, eg skulle jag kunna använda mobilen till det med, när jag tänker efter.

Musikanta sa...

Skulle inte kunna tänka mig att vara utan min röda kontorsalmanacka, lagom stor att stoppa ner i handväskan om man är tvungen. Har en samling i bokhylla sedan 1987 när jag började jobba som kantor och kan bara gå tillbaka till dessa om det är något jag vill kolla upp.
Man är ju ofta osäker på NÄR saker och ting hände. Därför har jag aldrig velat ha en ringpärm med lösa blad som väl är svårare att spara i alla fall. Födelsedagarna skriver jag upp så fort jag har köpt en ny almanacka - alla är inte med på FB!
Ingrid

Bloggblad sa...

Jag minns när filofaxen var ny, en bekant hade t.o.m. gått kurs på jobbet, time manageing (eller hur det stavas) och man skulle få såååå mycket gjort. Då köpte jag en och den funkade i några år. Sen var läsårskalendrarna bäst med plats för elevlistor.

Numera har jag en stor årsplanering i kartong vid varje fast telefon. De är viktigast eftersom jag oftast får telefonbokningar och inte alltid har mobil eller padda till hands. Nu när jag inte har fast jobb, har jag jöpt en liten almanacka för att kunna ha i väskan. Anteckna går lättare för mig med papper och penna.