torsdag, mars 08, 2012

Lill-Babs - som ett brev på posten

Jag skulle bara posta ett brev i all enkelhet. Men hittade naturligtvis inget frimärke. Ber tjejen i pressbyråkassan om ett litet häfte med tio förklistrade små märken, av vilka ett genast ska föra mitt kuverterade budskap genom landet.

-Snygga märken ska det vara, vad har du att erbjuda? frågar jag, med vårblommor i åtanke eller kanske något exempel på djärv svensk design eller så.
-Du får Lill-Babs, det duger väl? svarar hon.
Häpen tar jag emot kartan och lämnar över 60 spänn.

Vad fick jag då för pengarna? Jo, Barbro Svensson i egen hög person, på en bild från fordom, fast i frimärksformat kom den i januari. Hon står där vid en mikrofon och ser glad ut och jag kan nästan höra ”Är du kär i mej ännu Klas-Göran?” eller möjligen ”En tuff brud i lyxförpackning”. Minns också att den där förpackningen kunde vara en ”itsy-bitsy-teenie-weenie-yellow-polka-dot-bikini”.

Lill-Babs får visserligen dela frimärkskartan med några allmänna bilder på svenskt folkparksliv, sådant som väl knappast finns längre, men som somliga av oss minns, med blandade dofter av öl, tallbarr och billigt rakvatten eller lika billig parfym. Man erbjuds tombolahjul att pröva en sorts lycka vid och dansgolv för test av annan sorts lycka.

Det är inte vem som helst som förunnas äran att bli ett frimärke. Först kommer kung och drottning. Och i år kom alltså turen till den svenska schlagerns drottning. Fast det gamla hederliga skämtet om att postens kunder får slicka henne i rumpan, det funkar inte längre. Moderna frimärken är ju självhäftande.

Copyright Klimakteriehäxan

9 kommentarer:

Pettas sa...

...och den nionde mars, imorgon fyller LillBabs år!

Klimakteriehäxan sa...

Ja men då sänder vi henne en bunt gratulationer när vi nu ändå har henne i tankarna!!!

Susjos sa...

Grattis Lill-Babs!! :)

Miss Gillette sa...

Jag bor granne med en av parkerna på frimärkena! Med en portion god vilja kan man inbilla sig att några av träden man ser i bakgrunden är mina träd. Om Lill-Babs varit här vet jag inte, men en av de största händelserna i Parkens historia var när Abba spelade här. Det var strax efter att de vunnit schlager-EM, men spelningen var bokad långt tidigare, innan man visste hur stora de skulle bli över en natt. (Enligt uppgift försökte de slingra sig undan den spelningen, men kontrakt fanns ju redan, så de fick vackert komma ändå.)

Idag är den lilla folkparken fortfarande livaktig, även om det är familjeaktiviteter som utgör huvuddelen av programmet idag och inte dans vareviga helg (vilket jag minns från min barndom). Det är faktiskt fint att ha en sån institution på en såhär liten skruttort, och det är förstås bara tack vare en himla massa ideellt slit som det är möjligt. Nån vinst genererar verksamheten inte.

♥ mormor Hannele på Hisingen sa...

Kul, bild på min dansande mamma också,
ser jag ;)

Anonym sa...

Till mormor Hannele:

Gustav V och jag umgås sedan länge!

Kulsprutan

Bloggblad sa...

Jag undrar, Miss G, om det inte finns fler parker i dina trakter? Inte så många år sen jag dansade om somrarna både i Värmlands och i Dalarnas kvarvarande d:o.

Vi fick ärva ett stort alblum med svenska frimärken efter svärfar. Efter en fråga till en expert fick vi rådet att använda upp dem, då var de åtminstone värda det som stod på dem, annars bara hälften under överskådlig framtid.

Det var kul, för de räckte i flera år och jag kunde välja ut märken som passade mottagaren. Nu är de slut och jag får köra med Lill-Babs förklistrade igen.

tant Hannele sa...

Kulsprutan, det ante mej ;)

Klimakteriehäxan sa...

Kul att det finns folkparker som lever än. Vi hade ju en i Stockholm, väldigt nära där jag bor, men den brann för några år sedan och har inte återuppstått. Och riktigt "äkta" kändes den aldrig, fast det var kul när Svenne Rubins var där! Även om det hade varit roligare med Abba - där hade Miss G tur!