Titta bara på den strålande ungen på hennes allra första födelsedag! Det enda ljuset i tårtan - en klockren tidsmarkör - har med åren fått sällskap av fler, men fortfarande är det kul att fira, att baka tårtan, att köpa en blombukett, att klura ut någon present som inte står på önskelistan utan som kan bli en äkta överraskning - något som definitivt blivit svårare med tiden.
Tiden fortsätter att gå, ibland gruvligt fort, ibland slår den liksom av på takten. Ibland hinner vi knappt med i svängarna, ibland stönar vi irriterat över att det inte går fort nog. I själva verket kan vi förstås inte påverka tidens gång ett enda dugg, kalla den för vinter- eller sommartid, barndom eller ålderdom - tiden rår vi inte på, den bara är. Vid något enstaka tillfälle kan det visserligen kännas som om den stannar, i plötslig skräck eller saligt lyckorus, men oavsett orsak går ögonblicket fort över.
Tisdagstemat denna vecka hittar du många lösningar på om du klickar här. Ta god tid på dig vetja! (För du är väl inte av fördröjningstypen "jag ska bara"?)
Copyright Klimakteriehäxan
Härliga goa kids! Jag suckar och minns, det var en fin tid, nu hoppas jag på barnbarn på två ben, såna med fyra har jag *L*
SvaraRaderatitta på barnens bilder är hur roligt som helt (penséer tål flera minusgrader).
SvaraRaderaStrålande tider, vilken unge vilken bild och vilken härlig glädje.
SvaraRaderaDu har förstås rätt, tiden kan man inte förhandla med, hon trampar obevekligt på i ullstrumporna.
För oss är det bara att hänga med ;)
Bilden är ju helt underbar!!! Å din text ligger inte långt efter om man säger så:-)
SvaraRaderaBild och text tillsammans mmmmm väldigt igenkännande. Föräldrar är föräldrar och barn är barn oavsett ålder ,-))
SvaraRaderaJag skulle vilja slå på bromsen ett tag nu - nej förresten först vill jag gå i pension - sedan skulle tiden bromsas.
Det gäller att njuta och att vara snälla mot varandra medans det finns tid nu.
Håller helt med dig. Just nu ser jag tiden, mina år som arbetsförålder svischa förbi, känns inte bra. En riktigt söt liten på bild!
SvaraRaderaHärlig bild, vilken underbar unge! :)
SvaraRaderaJag minns, jag minns - minsta Marit dök överlycklig i sin tårta och tittade upp som ett litet spöke. Hon är fortfarande väldigt söt, men nu äter hon torta med sked!
SvaraRaderaSå bra du formulerar. Att det känns som om tiden stannar vid enstaka tillfällen. Vare det sig är av skräck eller lycka - och sen börjar urverket igen.
SvaraRaderaHärlig bild av härlig unge!
Kulsprutan
Vilken fin bild! Jaa, ibland undrar man vart tiden tog vägen...? Jag tycker också att den tiden när barna var små var bland de BÄSTA i mitt liv, samtidigt som det var jobbigt emmellanåt med tre små...Nu efteråt inser man dock att man skulle tagit tillvara tiden ÄNNU mer, det gick ju så fort!!! Det försöker jag förmedla till de föräldrar jag möter i mitt arbete som förskollärare. För tiden kommer ju aldrig tillbaka... Men det är svårt, för nu för tiden tror jag föräldrar ägnar mindre o mindre tid åt sina barn...det är så synd! De flesta barn är på förskolan runt 40-50 timmar i veckan nu för tiden, från att de bara 1-2 år gamla...
SvaraRaderaVilken härlig bild!
SvaraRadera