fredag, mars 16, 2012

ÖVERGIVET - Veckans fönster

Om jag någonsin sett ett övergivet hus är det detta. Så ödsligt, så trist, så otjänligt, så bortglömt, så nästan övervuxet av grönskan. Vad har utspelats där inne, bakom de numera glaslösa fönstren? Familjelycka? Tragedi värdig att inspirera Joyce Carol Oates till ännu en roman om människor som levt på livets skuggsida? Jag har verkligen inte en aning.

Bilden tog jag för ungefär två år sedan, i Saskatoon i Kanada. Och det här huset var inte det enda övergivna. En hel liten by var förvandlad till en spökmiljö, värdig en rysarrulle på bio.

Och när temat för Veckans fönster proklamerats gick mina tankar direkt till den här platsen, så ödesmättad, så sorglig. Samt, som alla nedslitna och ruinartade motiv, så vackert på ett oförklarligt sätt. Kanske är det lugnast att inte veta svaret på frågorna om vem, när och varför. Man kan bara hoppas att de som övergav huset och platsen gick mot en ljusare framtid - och en bostad där fönstren stänger ute vindar, kyla och otrevliga insekter.
Titta efter fler övergivna fönster här.

Copyright Klimakteriehäxan

17 kommentarer:

  1. Spökstad..ja det kan jag tro! Men nog sätter fantasin igång och man undrar...vad fanns där, varför dog det ut??
    Men bilden är vacker på ett lite tragiskt sätt...

    SvaraRadera
  2. Anonym9:12 em

    Bilden väcker funderingar om vad som har hänt i detta hus

    SvaraRadera
  3. Sorgligt men det är livets gång!
    Men jag skulle hemskt gärna vilja veta vad so utspelats sig här innan det blev tomt!
    Ha det gott!

    SvaraRadera
  4. Så mycket historia det finns bakom dessa kalla och trasiga väggar. Vill nästan lägga örat mot och försöka lyssna. Huset ser ut som om det är redo att gå av på mitten, det är sorgligt att hus blir stående på det här viset.

    Trevlig helg!

    SvaraRadera
  5. Undrar varför spökstäder och allt som kan ligga bakom är så fascinerande? Kanske för ovissheten och alla historier som kan dölja sig där? Fritt utlopp för fantasin.

    SvaraRadera
  6. Ingen ovanlig syn här uppe.Det fanns gruvbyar och kraftverksbyar som lämnades när anledningen till bosättningen upphört. I de flesta fall har de rivits så småningom men enstaka hus finns fortfarande kvar.

    SvaraRadera
  7. Oates har jag inte läst ännu så den jämförelsen gick inte hem riktigt (tyvärr, jag ska!) men din målande beskrivning får mig att rysa... Här skulle jag inte vilja stanna. Inte jag heller. Fint foto!

    SvaraRadera
  8. Jaa, tänk om väggar kunde tala!!!

    SvaraRadera
  9. Kan hålla med dig.
    Huset på ditt foto ser verkligen övergivet ut!
    Trist när hela byar dör så där och blir spökstäder.
    Fin tänkvärd text du skrivit.
    Mycket bra bidrag till fönstertemat.

    SvaraRadera
  10. Anonym1:27 em

    Stackars övergivna hus! Hoppas det kan leva på sina minnen från lyckligare dagar.

    Kulsprutan

    SvaraRadera
  11. Ödsligt och sogligt men på något sätt, som du också beskriver, något vackert. Fin bild med mycket historia i sig.

    SvaraRadera
  12. Det står säkert inte kvar nu utan har ramlat ner av sig själv tror jag. I alla fall verkar taket vara på väg ner på din bild.

    Jo, jag kan tänka mig att Oates skulle kunna få ihop en tragisk familjehistoria till den här miljöbilden.

    SvaraRadera
  13. Det måste var läskigt att gå runt i en by med bara övergivna hus. Tragiskt. Märkligt att vi människor numera alla ska samlas i storstäder i stället för att bo mer utspritt.

    SvaraRadera
  14. Så vackert! Och tragiskt!

    SvaraRadera
  15. Rejält övergivet alltså, men det låter spöklikt med en övergiven by!

    SvaraRadera
  16. Det ser väldigt övergivet ut. Det finns nog en intressant historia bakom.

    SvaraRadera
  17. De övergivna husen sätter vår fantasi i rörelse utan att vi behöver svar.
    Gillar din bild av övervuxen ödslighet och tristess.

    SvaraRadera