Denna veckas bokfemma ska handla om kokböcker. Här kommer mina:
1. Hej mat! Min första kokbok så vitt jag minns, en variant från Bonniers, som lotsat mig mellan ugnen och spisen i åratal. Den är i dag fläckig och full av hoptejpningar, någon sida saknas helt, men den är fortfarande värd att konsultera.
2. Sju sorters kakor. Den använder jag som tur är sällan, eftersom konsekvenserna är förödande, men här finns alla klassiska kakor, såväl små och krispiga som mjuka och pösiga. Nog kan man förstå att detta fortfarande är en av Sveriges i särklass mest sålda böcker över huvud taget.
3. Kärlek, oliver och timjan. Anna Bergenström har levererat rader av jättebra kokböcker. Jag har dem så gott som alla, i olika upplagor till och med. På senare år gör hon dem ihop med sin dotter Fanny. Det är väldigt svårt att peka ut en enda, men jag gör mitt val dels för det fenomenalt vackra omslaget, dels för den oslagbara pajdegen på sidan 58. Fast citronmoussen på sidan 221 i ”Under valnötsträdet” är också en hit!
4. Hopkok – en multietnisk receptsamling. Här är det inte kulturkrock utan kulturkock som gäller. Personer från Kuba, Turkiet, Chile, Thailand, Balkan och Algeriet lär oss laga mat ”hemifrån” fast med svenska råvaror.
Jag har inte lagat så många av rätterna, men gillar idén och att man kan läsa om de olika kockarna och hur de tänker kring mat.
5. Inget går ändå upp mot mina egna receptpärmar, med urklipp från alla möjliga sorters tidningar. Men eftersom ni inte kan komma åt denna exklusiva kokboksskatt får ni nöja er med att läsa om den, inte i den…
Copyright Klimakteriehäxan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Det var roligt att läsa ditt gamla inlägg!
SvaraRaderaJag klipper ur och spar en mängd recept, men jag har inte alls många kokböcker. Och jag använder sällan alla de där urklippen. Bara om de är superenkla, jag tycker inte det är kul att handla hem mat - laga är inte heller kul - men äta däremo! Det är kul.
Min mama kunde inte laga mat naer jag var barn eller tonaaring. Hon fick aldrig ett tillfaelle: hemma hos hennes mama fanns det alltid tjaenstefolk, och barn fick ingen ingaang till koeket foerutom infoer stora helger, daa de fick dekorera kakorna. Inget annat. Naer hon gifte sig, baade foer foersta och andra gaangen var det ocksaa alltid naagon annan som skoette koeket. Naer jag vaexte upp var det min styvfarsmor som var koekets drottning. Hennes mat var preussiskt, ingenting att hurra oever, men, aeven naer mor hade tid att laera sig att laga mat, fick hon inte foer styvfarsmor. Som den enda som kunda laga mat hade hon en del kraft: kunde foerdroja matlagning naer hon var sur paa naagon av oss, ibland aevem laena hemmet och laemna oss alla utan mat. Saa naer jag blev en tonaaring bestaemde mama att styvfarsmor skulle laera mig att laga mat. Och foer att min mat skulle inte vara av den traakiga preussiska varianten fick jag en stor kokbok: Kuchnia Polska eller Det Polska Koeket. Foer en av dem foersta soendagsmiddagar som jag skulle foerbereda var aenka paa ett - som jag minns - ganska komplicerat saett. Jag raakade avslaa en av styvfarsmors goda raad och daa blev hon sur och laemnade mig ensam i koeket. Jag jobbade flitigt enligt anvisningarna, koncentrerad paa att foelja dem till punkt och pricka, saa, naer det blev dags att aeta fanns det allt - foerutom aenkan, ty kokboken gloemde helt och haallet att anvaenda aenkan i receptet. Det blev saas med ett slags luftiga kroppkakor (som skulle ha akkompanierat aenkan) och en surkaalsraett av roed kaal. Men ingen aenka. Sen dess aer jag alltid misstaenksam mot alla kokboecker, fast jag aelska att ha dem - om de aer rikt illustrerade, ty jag saellan har lust att laga mat.
SvaraRaderaSju sorters kakor och Kärlek, oliver och timjan (f.ö.med på min bokfemma också) har jag också. Det är böcker som alltid funkar. De andra var nya för mig.
SvaraRaderaTack för tipsen!
Jag instämmer med mim härovan - har också Sju sorters kakor och Kärlek etc. Den jag använder mest just nu är Bonniers kokbok för jag är inne i en hushållskost-period. Gammaldags rätter alltså. Man blir lätt trött på mediterransk matlagning där jag bor. Jag gillar kålpudding, stekt fläsk med löksås, fläsklägg med rotmos o s v och har midjemått därefter :D
SvaraRaderaHär en kortvariant! Älg från grangravad till tjälknöl (Susanne Jonsson)-inspirerande i älgland; Laga mat på ungerska (Wedin&Györbiro) för dom med abstinens efter ungerska ex-svärmödrars kök;
SvaraRaderaMediterranean seafood (Alan Davidson) som är artbaserad, bra för en biolog; Det provensalska köket (Mireille Johnston)om man inte fått för mycket medelhav redan; Vår kokbok - nödvändig för den s.k. vanliga svenska maten!
Grangravad älg var i a f mest originellt hittills!
SvaraRaderaOch det är lätt att hålla med Minerva: det är ofta bilderna som gör kokboken!
Till er alla: God middag, vare sig den är hemlagad eller serveras av någon annan!