I rakt nedstigande led

Vi hade besök hemma i Barndomslandet av en avlägsen bekant.
Mannen blev bjuden på mammas hemlagade mat och var glad och tacksam för det.

I sådana lägen blir vi ju lite extra artiga lite till mans, eller hur?
Den här personen bestämde sig för att berömma det närvarande barnet, det vill säga mig, för att jag verkade så osedvanligt klok och begåvad (fattas bara).
-Ja se det har hon nog fått av mig, det där förståndet, sa pappa glatt och stolt.
-Alldeles säkert, sa mamma, för jag har mitt kvar.

Kom att tänka på detta med anledning av kommentaren till posten närmast här nedanför.

Copyright Klimakteriehäxan