Det lär ha varit Tuva som var ute och härjade i natt. Levde riktigt rövarliv.
Ett tag trodde jag att fönstren skulle komma in och vi skulle blåsa ut i den svarta rymden, men så blev det förstås inte.
Storm kan annars dra med sig det mesta, även sådant man tror sitter väldigt stadigt: tak, byggnadsställningar, träd. Kvistar, stora grenar och annat lösryckt far runt på marken. Fortfarande hugger vinden i med kraftiga byar.
Då undrar jag bara: hur har skatorna lärt sig hållfasthetslära?
För deras bon ligger absolut orubbade i trädkronorna. Fenomenalt pålitliga konstruktioner, helt enkelt.
Har man en speciell kurs för skator på KTH?
Copyright Klimakteriehäxan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Japp. Och överkursen heter: Bygga snabbt!
SvaraRaderaDe som bodde i vår häck hade gått överkurs... till slut högg vi ner hela häcken. Då flyttade de till grannarna...
Men - det hände nåt lite småkul först. En granne lite längre bort var skitsur över våra skator, och ringde hälsovårdsmyndigheten och beklagade sig, och sa vårt namn. Det hampade sig så, att tjänstemannen hade sitt kontor precis bredvid makens, han erbjöd henne att hon skulle få prata med honom direkt... :) Hon avböjde. Men vi fick ett gott skratt...för självklart fick maken höra det vid fikat.
Vi pekade med bestämd hand mot hennes trädgård när skatorna sen såg sig om efter ny bostad...
Som fågelexpert känner jag besserwissern krypa fram igen. Skatorna har varit med förr! Till och med så länge att det naturliga urvalet hunnit verka. För de skatägg som ramlar på marken har aldrig lyckats föra sitt DNA vidare! Skatbona brukar ligga långt in mot stammen så hela trädet måste blåsa ner eller gå av för att det ska hända dem något. Vi kan fortfarande lära av naturen.
SvaraRaderatyvärr är skatorna på Hisingen helt outbildade
SvaraRaderaSurvival of the fittest, helt enkelt! Gäller även icke KTH-utbildade!
SvaraRadera