söndag, februari 17, 2008

Lite otrohet skulle inte skada

Plötsligt är det alldeles fel att vara trogen. Att hålla sig till den man en gång valt, att lita på den där partnern i vått och torrt, tills döden skiljer oss åt.
Helt fel numera.
Omodernt.
Ute.
Men det är inte lätt att tänka om.
Det är möjligen en tröst att veta att man inte är ensam.

För det finns siffror på hur många vi är, vi som aldrig hörsammar de där expertråden. Vi ids inte byta bank, vi begär inte offerter från samtliga försäkringsbolag för att se vad det ger, vi ringer förmodligen fortfarande med Telia för det var ju ändå det som var Televerket en gång i tiden. Och vi byter inte elleverantör heller, så länge det fortsätter att strömma härs och tvärs igenom tråden (Tage Danielsson).

Just det där med elen är ju högaktuellt. I en tid när vi bör bli ständigt mer miljömedvetna är energiförbrukningen fortsatt på topp. Föga hjälper det att man inte använder sig av de prylar som listas som de värsta elslukarna – LCD- eller plasma-teve, playstation, x-box exempelvis – en elräkning kommer det i alla fall, och då visar det sig att kilowattimmarna har kilat runt ganska energiskt här hemma, skulle man kunna säga.

I teve-reklamen sitter Lasse Åberg och ser ut som den folkkäre Stig Helmer och undrar om vi inte bytt än, till God El.
Nu är det så att jag har en mental blockering mot god eller grön el över huvud taget. För ingen kan ju lova mig att just min ström kommer från renast möjliga elproducent. Betalar jag för grön el vill jag ju också få exakt det i mina ledningar, inte sant?

Visst, ett antal människor har, mer eller mindre pedagogiskt, ägnat en del av sin dyrbara tid åt att försöka få mig att fatta att det handlar om elförbrukningen i ett totalt, rent av globalt, perspektiv. Att de gröna elproducenterna får medvind om vi blir ständigt fler som gynnar dem. På sikt skulle vi helt enkelt tvinga kolkraftverken att lägga ner och bygga om till allaktivitetshus eller återvinningsstationer, där ingen någonsin lägger glas i plastfacket eller pappkartonger i behållaren avsedd för metall.
Så snart de lovar att jag verkligen får grön el ska jag allvarligt överväga att ta steget.
Faktum är, att jag just nu inte ens minns vad vi har för elbolag.

Så är det banken. Jag varit min trogen alltsedan min första löneutbetalning i Stockholm. Har den någonsin tackat mig för det? Nej, men höjt varenda avgift, det har den gjort. Fast det har ju de andra också, har jag för mig.
Kanske ringer vi trots allt inte med Telia, vi har nog någon annan paketlösning med bredband och sådant. Men har vi tjänat på bytet? Skulle vara någon enstaka liten byte då, kanske.

Och försäkringarna, hur är det med dem?
Jo tack, spridda skurar är väl en adekvat beskrivning. Trots att varenda kotte vet, att man ska bunta ihop allihop och sedan kräva mängdrabatt. Det påstås att det är en framkomlig väg.
Men är man lagd åt det trogna hållet och dessutom en pytteliten aning lat, då händer det inget. Vad än experterna säger.
Lite otrohet i all enkelhet skulle helt enkelt inte skada.

Copyright Klimakteriehäxan

5 kommentarer:

  1. Håller helt med dig. Kite otrohet skulle inte skada men jag för lat.

    SvaraRadera
  2. Jag känner en äldre man som byter bolag ideligen allteftersom det blir några kronor billigare hos någon annan.
    Men om jag skulle hinna hålla på med sånt, då skulle jag inte hinna jobba. Och då skulle jag .... förresten! Jag kanske inte skulle BEHÖVA jobba då, för jag skulle "tjäna" så mycket pengar på att byta...

    SvaraRadera
  3. Anonym9:46 fm

    Jag är precis som du, lat och trogen :)Och kanske litet omodern..

    Kulsprutan

    SvaraRadera
  4. Jamen det ar ju en sån massa tid och energi att leta efter dom "billigaste" lösningarna, i en labyrint av erbjudanden. Tid är ju pengar, tänk så mycket jag sparar på att använda min tid till andra saker!

    SvaraRadera
  5. Jag är helt otrogen mot banker, försäkringar och mobilföretag, testar vilt nya bättre alternativ - men kysser bara en man.

    SvaraRadera