"Människans enorma aptit på sötma är unik i djurvärlden och lär ha uppkommit redan för 35 miljoner år sedan. Homo sapiens föregångare var duktiga klättrare och stora konsumenter av frukt, vars höga sockerhalt gav näring åt deras energikrävande hjärnor och gjorde så att kroppsdelen kunde växa till sig. Primater som saknade sötsug nöjde sig med att äta blad eller insekter, utvecklade aldrig sina hjärnor, och stannade kvar i träden."
-Ur artikeln "Sötare än socker" i tidningen Filters senaste nummer. Frågan är förstås hur vi ska tolka detta? Att vi kan ta lite mer av påskgodiset, eftersom vi har 35 miljoner års vanor att skylla på? Sötsuget är utav tvekan en av våra starkaste drifter, otroligt svår att hantera, det är vi många som kan intyga efter upprepade försök att stå emot.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Jag växte upp med socker och fil till frukost när jag var barn. lite fil på botten och en tjock sockerskorpa... och godis så fort tillfälle (=25 öre) gavs.
SvaraRaderaMina tänder tog stryk och jag lärde mig att älska godis... så en del skada tog jag, men jag har numera bra kontroll över sockersuget och tackar allt som oftast nej till godis. UTOM fredagar och lördagar!!!
Visste inte att sockerbehovet var så gammalt.
Folk köper lika mycket godis som ägg...
SvaraRadera(vi drack osötad fil ur glas :)
SvaraRaderaTack!
SvaraRaderaDå kan jag skylla på att det är bra för min hjärnas tillväxt. Det måste ju vara bra, eller?
Jag önskar dig en riktigt skön och god Påsk! Socker är en del av mitt påskfirande och jag låter mig njuta av marsipan i form av ägg ;)
SvaraRaderaKramis