torsdag, juni 17, 2010

Skilsmässa x 9

Nu har jag uträttat något som ingen i min närhet trodde var möjligt.
I ärlighetens namn har jag tvivlat själv.
Men det är ju alltid roligt att kunna överraska.
Vad är det då jag åstadkommit så är så märkvärdigt?
Jo detta: jag har rensat ut handväskor. Det har varit läge för skilsmässa från ett antal rätt länge, men vi vet ju hur det är: att skiljas är att dö en smula.

I en Ikea-kasse ligger nu de ratade, nio stycken. De flesta av dem har jag inte använt på länge, någon är knappt använd alls.
Nu är det en gång så, att jag gillar handväskor, i olika färger, former och med olika användningsområden. Alltså köper jag en och annan som jag ramlar över och som faller mig i smaken, till hanterligt pris. Jag tycker heller inte att väskor behöver vara "trendiga", det räcker att jag gillar dem, oavsett hur modebilden ser ut. Lägg därtill att de är storleksneutrala - voilà!

De flesta är axelväskor, de flesta är i skinn, och de flesta som jag nu beslutat skiljas från är bruna. Men där ligger också en mörkblå och en mörkgrön – just den gröna minns jag att jag köpte för att jag hade ett par fantastiska boots i den färgen, det var bara det att skorna plötsligt blev för små och gick till Myrorna. Kunde ju ha slängt med väskan också, men det kom jag inte på då.

En väska hade jag lagt i slänghögen när jag plötsligt såg nya möjligheter: den var som måttbeställd till min minilaptopp! Så den fick krypa tillbaka in i väskförrådet, som på intet vis är tomt nu heller.
Har exempelvis en käresta kvar, inköpt under mitt allra första besök i Paris (lilla bilden till höger). Det var 1970, jag hade förstås inga pengar (vilken vanlig 20-åring hade det 1970?), men väskan skulle jag ha ändå. Kom stolt hem med mitt byte – fast jag inte hade råd att äta på hemresan som gick med buss … Och vad hände sedan? Jo, jag upptäckte att en äldre kollega, flitig Paris-resenär, hade köpt en exakt likadan! Grrrr!

Återstår nu att bli av med det utrensade innan jag hinner ångra mig och plockar tillbaka allihop igen. För till de flesta har jag en relation, minns när och hur jag slog till, när jag använt dem …
Behöver du en väska och har vägarna förbi? Kom och hämta, först till kvarn gäller – innan det blir Myrorna igen.

Copyright Klimakteriehäxan

4 kommentarer:

  1. Vilka fynd någon kommer att göra på Myrorna! ;)

    SvaraRadera
  2. svårt att skiljas, så är det

    SvaraRadera
  3. Va? Kan man slänga väskor...?

    Min mamma slängde alla mina tonårsväskor när jag flyttade till studentkorridor, hon var en hejare på att göra sig av med det mesta. Det finns inte många prylar från min barndom. EN enda docka har jag kvar.

    SvaraRadera
  4. Jag slänger väskor på löpande band. Nästan i alla fall. För varje ny väska jag köper slänger jag en. På det sättet får jag aldrig för många.

    SvaraRadera