Egentligen tror jag att jag ofta lär mig saker när jag läser, men då inte alls bara av det som har etiketten "fackbok". Det är gott om romaner som bygger på verkliga händelser, då förpackade på ett sätt som förmodligen är lite mer lättsmält. Den sorten skriver advokatparet Lena Ebervall och Per E. Samuelsson, och av dem har jag utan tvekan lärt mig en hel del svensk nutidshistoria: om rättsrötor som ingen stoppade medan tid gavs. Har flera av deras böcker olästa ännu.
Biografier breddar också min allmänbildning. Ibland även memoarer. Såna ska förstås, precis som självbiografier, gärna tas med en nypa salt – vem vill inte förtränga eventuella misstag och framstå som lite bättre än man i själva verket är?
En sak hävdar jag bestämt: man har aldrig läst en bok i onödan, även om det man lärt sig inte verkar väsentligt på direkten. Men i böckernas värld kan man hämta upplevelser som man annars aldrig skulle komma i närheten av, och det måste väl ändå vara bra? Lärorik läsning behöver definitivt inte vara tråkig!
Lista på titlar jag lärt mig saker av:
"Hans majestäts olycklige Kurt", "Florence Stephens förlorade värld" och "Bombmannnens testamente", alla tre svenska skandaler, av Ebervall/Samuelsson.
"Ett jävla solsken" om journalistikonen Ester Blenda Nordström som Fatima Brenner skrev.
"Krigsdagböcker 1939-1945" som Astrid Lindgren skrev innan hon släckte lampan för natten var både intressant och lärorik, om hur andra världskriget påverkade den svenska vardagen.
"Den längsta dagen" (The Longest Day) om D-day skildrar kriget ur soldaternas vinkel. Cornelius Ryan skrev efter att ha intervjuat många som var med.
"Du som haver barnen kär" av Sinikka Ortmark berättar hjärtskärande om hur det var att komma som krigsbarn till Sverige från Finland. Integrationsproblem från förr!
"Vilda svanar" (Wild Swans) av Yung Chang bjuder på kinesisk kvinnohistoria.
"On Writing" av Stephen King tyckte jag också lärde mig ett och annat.
Listan skulle förstås kunna, och borde kanske, vara väldigt mycket längre.
 |
| I stället för en bild på bokomslag ni sett förr bjuder jag på en bild med höstsol! |
Copyright Klimakteriehäxan
Inlägg
litterära biografier är kul läsning, visa reseböcker också
SvaraRaderaOch alltid lär man sig något!
Raderalärde mig mycket om agorafobi i Jenny Colgans senaste roman
RaderaMen du fick ingen släng av det hoppas jag???
Raderaläser deckare men får ingen lust att döda någon...
RaderaEn evig tur.
Raderavisst lär en sig mycket av att läsa skönlitteratur. Hans majestäts olycklige Kurt är väldigt bra. Vilda Svanar också. I Snöblomma och den hemliga solfjädern fick jag lära mig grundligt hur det går till när stackars små flickor fick sina fötter snörda
SvaraRadera"Snöblomma" har jag också läst och gillat!
RaderaTycker att man nästan alltid lär sig något nytt när man läser en bok oavsett vilken genre. Kommer ofta på mig själv att jag googla nåt jag läst bara för att kolla om det stämmer.
SvaraRaderaSjälvbiografier är jag inte så värst förtjust i. För även om man har varit duktig i sitt arbete, så betyder det inte att man kan skriva. Å det är ju inte alltid David Lagercrantz ställer upp som "co-writer".
Fast det gör han kanske om betalningen är den rätta ...
RaderaTack för många spännande tips. Är som sagt väldigt dålig på att läsa annat än skönlitteratur för nöjes skull.
SvaraRaderaNär informationen bäddas in i välskriven text gör det saken så mycket bättre! Faktum är att alla titlarna jag listat är böcker man läser med stort nöje - och så smyger sig kunskap på en utan att man märker det!
Radera