"Jag är 67 år och läser redan dödsannonser över bekanta. Det går inte att planera mer än att jag ska hålla fram till hjärnblödningen. En tröst är att Ivar Lo-Johansson skrev några av sina bästa böcker när han var i 80-årsåldern."
-Jan Guillou visar upp en pragmatisk syn på åldrande när han intervjuas i dagens DN, men andas ändå lite optimism. Själv har jag nyligen lyssnat klart på Tomas Bolmes inläsning av Guillous "Inte om det gäller din dotter". Suverän uppläsare, spännande historia. Man ska kanske inte jämföra - men Guillou skriver oändligt mycket bättre än sin forne vapenbroder Leif GW Persson. Fast den senare har förvisso andra kvaliteter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Där är vi alla mer eller mindre.
SvaraRaderaHåhåjaja.
Dödsannonser läste jag på 1970-80-talet. Nu gills jag inte. Den nästa blr säkert min. Håhåjaja.
Kulsprutan
Jag gillar bägge herrarna som författare. De skriver så väldigt olika och ändå så underhållande.
SvaraRaderaTrösta dej, Kulsprutan, med att din egen slipper du i a f läsa ... :-D eller :-((
SvaraRaderaCicki - många böcker säljer dom!