Hur viktig är språkriktig-heten i en bok?
Den är viktig. Den är till och med mycket viktig. En text som smutsas ner av syftningsfel, korrekturfel, otydligheter blir snabbt outhärdlig. Jag är nog en språkpolis, faktiskt. Tycker svenskan är värd att värna.
När det gäller översättningar kan man ibland se att översättaren haft alldeles för bråttom och inte tänkt ett skvatt på bokens innehåll. Förödande!
Och så hängde Mia på en bonusfråga också: Hur går det med sommarläsningen?
Jo tack, bra! Jag har mer eller mindre oavsiktligt hamnat bland norska författare. Avslutade just Linn Ullmans "De oroliga" (som jag inte alls förstår varför den kallas roman), läste dessförinnan "Berättelser om ett äktenskap" av Geir Gulliksen och har nu börjat på en historia av Anne B Ragde som heter "Jag ska göra dig lycklig". Tänkte att det skulle vara något lättläst och -smält efter en otroligt komplicerad barndom och en väldigt besvärlig skilsmässa ... På tur står Åsne Seierstads "Två systrar".
Egentligen borde de alla läsas på norska, men det är enklare (och billigare) att läsa dem på svenska! Heja Norge!
Copyright Klimakteriehäxan
Inlägg
Jag har försökt komma på någon bok där jag reagerat på dåliga språkkunskaper, men jag kan inte komma på mer än en, och i den var det nog meningen att det skulle skrivas som det gjorde. Nämligen Ett öga rött. Jag var på väg att lägga undan den flera gånger, dels på grund av språket, så mycket ogillade jag den. Tills jag kom på hur lysande den var och vände helt om och älskade den ;-)
SvaraRaderaSaker jag reagerar på är särskrivningar, som jag faktiskt aldrig ser i böcker, och på att man skriver dej och mej, istället för dig och mig. Jag är inte helt för förenklingar av språket.
Jag var nog mer språkpolis när jag var yngre, men jag tycker fortfarande att det är viktigt att böcker och annat som ska läsas måste vara korrekta. Helst vill jag ju att alla ska göra rätt, det gör det enklare för mig som ska läsa, men jag har nu kommit så långt att jag, hellre än att se en felaktig användning av de och dem (förstår inte att det kan vara så svårt att få kläm på), så ser jag hellre formen dom. Usch. Nu rös jag när jag skrev det...
SvaraRaderaAnnette - Ett öga rött blev ju Hassen Khemiris genombrott och den hyllades så vitt jag minns för att den skrevs på "nysvenska". Jag hade också jättesvårt för den ...
SvaraRaderaMonika - ja vi språkpoliser får minsann lida ibland! :-D
Säger lite som Monika att jag var ännu mer språkpolis förut, men jag tycker fortfarande att det är viktigt med språket. Enstaka fel bryr jag mig inte så mycket om, men blir det många så är det väldigt störande. Nu har jag kanske haft tur, och/eller så beror det på att jag lyssnar på många böcker, för de flesta böcker jag läst tycker jag har bra språk.
SvaraRaderaLäser Annettes kommentar med intresse om Ett öga rött, kul när det blir en sådan vändning. Den är ju onekligen speciell att läsa och verkligen en lek med språket, minns att det var lite av en utmaning att läsa den och att jag gillade den ;)
Jag har varit nära att ta fram röda pennan och skicka tillbaka boken i bland. Det var någon bok som jag blev rekommenderad och jag fattade inte varför tills jag kom på att den var så dåligt översatt och dåligt korrekturläst. Minns att jag läste en mening flera gånger, förstod inte. Insåg sedan att det skulle stå hon i stället för han. Resten av böckerna i serien läste jag sedan på engelska. Numer försöker jag alltid läsa på engelska om det är det som är originalspråket.
SvaraRaderaPå Solkusten finns tre gratistidningar skrivna på svenska. Sydkusten är bäst, sedan kommer En Sueco. Sist Svenska Magasinet för jag kan inte ta den tidningen på allvar, det är så otroligt mycket fel i den. Tror jag ska erbjuda dem mina tjänster ... :)
Bokdamen - jag tillhör dom som fått blodstörtning av hörböcker också!
SvaraRaderahttp://www.news55.se/kronikor/kanda-skadespelare-tjanar-pengar-pa-att-misshandla-texter/
Emma - instämmer, kan man läsa på originalspråket är det alla gånger bäst.
(läste Nattönskningen av Anne B Ragde - svårt att hålla reda på vem som låg med vem, fast Ragde beskriver akten väldigt väl)
SvaraRaderaJonas Hassen böcker har lite hip-hop-rytm, trevligt att lyssna när författaren läser själv, jag gillade Jag ringer mina bröder, den blev ju teater också. Allt jag inte minns kräver koncentration.
SvaraRaderaJaha då vet jag vad jag har att se fram emot Hannele ....😁
SvaraRaderaJa, språkriktigheten är mycket viktig. Ibland snöar man in på saker utan att tänka på det. Heja Norge!
SvaraRaderaDe oroliga gillade jag mycket. Helt otippat eftersom det är en genre jag normalt sett aldrig läser.
SvaraRaderaSara - inser att Norge har många goda författare!
SvaraRaderaTantaugusta - läste den också med intresse, bra språk. (Men dig kan jag inte göra svarsvisit hos, kommer inte in!)
Såklart det är viktigt att värna om språket, förslappningar angående den saken kan ju helt klart ställa till det i långa loppet. Så språkpoliser fyller nog en god funktion därvidlag ändå. ;)
SvaraRaderaJag blir tokig på detta chattspråk som finns nu. Men en är väl för gammal kanske.
SvaraRaderahåller helt med om att språkriktigheten är viktig. och visst ska en värna svenskan! Norge har många bra författare. Seierstad tänker jag också läsa
SvaraRaderaÅsa - som språkpolis kan man få en del ovänner faktiskt ...
SvaraRaderaMarie - ja det är en egen värld, kräver studier och glosplugg!
Mrs Calloway - det jag hittills läst av Seierstad har varit bra.