torsdag, juni 01, 2023

Studentpresenten

Det var den 10 maj, dagen när jag tog studenten. Minns det tydligt, även en massa små detaljer. Nu är det så dags igen för väldigt många ungdomar som springer omkring i sina vita mössor, snart nerfläckade av vin, öl och en och annan kaskadspya. Samma öde drabbar vita klänningar och nyss inköpta kostymer från Dressman, kostymer som kanske (förmodligen?) aldrig mer kommer till användning. Firandet är betydligt mer alkoholindränkt nu än det var på mitt 60-tal. Klädkoden är också betydligt mindre strikt.

Ändå är det självklart att studentexamen är värd att fira, även om den här ingången till vuxenlivet  blivit lite solkigare i kanterna. Reklambroschyrer och annonser föreslår minnesvärda presenter: smycken, kameror, böcker, fina glas, kanske något prydnadsföremål.

Jag minns mina presenter. Två av dem blev verkligt viktiga för resten av mitt liv. Av mina föräldrar fick jag en kamera och för pengar jag fick köpte jag min första skrivmaskin, en grå Odhner Privat i hård svart väska (det var det samma som Facit Privat som var mycket vanligare, vet inte varför min heter Odhner?)

Tekniskt sett är de där presenterna fullständigt uråldriga, för att inte säga stendöda. Kamera har jag slutat med så gott som helt, den som finns i mobilen är märkvärdigt bra och full av finesser. Skrivmaskinen finns kvar av nostalgiskäl, vilket naturligtvis är helt galet. Men jag minns kommentaren ett barn fällde vid åsynen av en gammaldags skrivmaskin i bruk: Kolla va´ häftigt, den printar direkt!

Hur som helst är det lätt att konstatera att ord och bild blev mitt "öde" och det har jag aldrig ångrat. Med detta vill jag ha sagt att man kan faktiskt ge bort studentpresenter som betyder något! Vilket skulle bevisas ...

Förresten är jag fortfarande lika förtjust i röda skor och väskor som jag var då, hade båda accessoarerna i knallrött skinn på självaste examensdagen. 

Copyright Klimakteriehäxan

10 kommentarer:

  1. Trevligt minne, och fortfarande har du presenterna kvar!
    (Själv satt jag på akuten hungrig i finklänning och med ny studentmössa med min 12-åriga lillasyster, hon hade skadat knäet och blev kvar på sjukhuset veckan ut)

    SvaraRadera
  2. Jan Guillou är kanske intresserad om du vill sälja

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han har nog nåt modernare att skriva på. Även om han fortsatt vägrar dator.

      Radera
  3. Bättre presenter kunde du knappast ha fått. Skrivmaskinen är ju kult! Den får du absolut inte ge bort. Och att ha en gammal, analog "lådkamera" från 1960-talet, idag som utsmyckning är inte fel heller.
    Om du bara visste vad jag tycker om Dressman. Okej, deras kostymer är billiga och håller formen precis en dag. Så kostymen räcker med nöd och näppe till studentfirandet;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har bättre erfarenhet av Dressman än du. De har dessutom fantastiskt hjälpsam personal! Men är naturligtvis inte "rätt" butik för den modeintresserade och riktigt kvalitetsmedvetne mannen.

      Radera
  4. Jag tyckte så mycket om den första boken om Agneta - men tröttnade snabbt på nr 2. Kanske ska jag göra ett nytt försök, så många säger att den är bra.
    Jag har märkt genom åren att om jag är okoncentrerad av någon anledning, upplever jag den pågående boken som tråkig eller rörig. Kanske är det helt enkel jag är rörig då?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst kan man undra ibland vad det är som gör att man tappar intresset?! Jag läste snabbt ut del 2 men tyckte iofs bättre om del 1 även jag.

      Radera
  5. Nu har jag fått in Färskt vatten till blommorna på bibblan. Är så spänd på vad jag kommer att tycka. Jag har hört så mycket gott om den - och även några som inte alls gillat den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den boken har jag också hört både bu och bä om. Har inte läst.

      Radera