De sista entusiasterna

I morse var det ett rejält lager is på bilens rutor. Säsongens första. Det behövdes handskar. Och nu ruskar fönsterrutorna i ilskna vindstötar, som rent av får persiennerna att dallra och skallra lite försynt mot det kompakta mörkret där utanför.

Tomaterna på balkongen har jag bäddat in i fleece för natten, i en förtvivlad förhoppning om att några fler ska rodna klädsamt när dagen återvänder och vinden mojnat.
Men hur man än bär sig åt är det bara att inse, att det är mindre än tre månader till jul. De levande ljusens säsong har definitivt börjat - tack och lov att de finns!

Fast på jobbet möter jag en kollega som uppstudsigt framhärdar med bara fötter i högklackade öppna sommarsandaler, i stark kontrast mot den kvinna som går vid hennes sida. Den senare har rejäla stövlar med kraftiga strumpor som sticker upp ur stövelskaften.
Jag ler uppskattande mot sandalfötternas ägarinna.
Man måste älska de sista entusiasterna.

Copyright Klimakteriehäxan